Plottern, släng dig i väggen!

Signalerna i hörlurarna blir starkare och starkare. En titt på kartan, sedan upp med fokuserad blick i terrängen igen. Med alla sinnen på spänn tar sig Djuröbon Ingvar Ehrsson fram i skogen i den utmanande och lite okända sporten, radiopejlorientering.

Hans tycke för kartläsning och navigering ledde honom in i sporten som funnits i Sverige sedan 1948

– Jag brukar vara den som navigerar och har alltid med mig sjökortet på sjön, säger Ingvar.

Nej, denna sport är verkligen inget för den GPSkramande navigatören. Radiopejling går ut på att, likt orientering, hitta olika kontroller inom ett utmärkt område. Men kartan är helt blank när de tävlande startar. Istället sitter det små sändare vid varje kontroll och skickar ut radiosignaler som orienteraren får lyssna sig fram till med sin radiopejlare.

– Jag brukar säga att orienterarna har lätt för sig. De vet ju var varje kontroll är någonstans eftersom det står på kartan. När vi startar har vi ingen aning, säger Ingvar.

Radioorienterare är helt oberoende av andra system såsom GPS och mobiltelefoner. Man pejlar på radiosändarens radiovågor och man kan pejla sig fram till decimeteravstånd om så krävs. Det finns två varianter på pejlmottagare och således två grenar inom radiopejling; 144 MHz och 3,5 MHz. Radiovågutbredningen skiljer sig och därmed förutsättningarna.

Först sprider alla tävlande ut sig i skogen och när startskottet går börjar de olika kontrollerna sända en minut vardera i sekvens. Då gäller det att vara skärpt och snabb.

– Man lokaliserar var man är på kartan och när man har hittat en stark signal i en riktning kan man börja dra streck på kartan. Men sedan kanske man förflyttar sig när nästa kontroll börjar pipa. Då gäller det att hålla koll på sina positioner och dragna streck, säger Ingvar.

Kontrollerna har olika signaler så att deltagarna kan hålla reda på vilken kontroll det är som ljuder. Ju närmre man kommer kontrollen desto starkare blir signalen.

För att hitta den snabbaste banan måste man ta hänsyn till både kontrollernas sändningstider och deras uppskattade placering. Detta gör att strategiskt tänkande och effektiv pejlteknik ger utdelning. Det är också anledningen till att erfarna och äldre löpare ibland vinner över mer löpstarka yngre löpare. Den som hittat flest kontroller på snabbast tid vinner.

I Sverige finns det i dag ett trettiotal aktiva radiopejlare varav tio nu i september tävlande i VM i Bulgarien. Ingvar hamnade på en mittenplacering i sin åldersklass. Svensken Gunnar Svensson knep förstaplats i 70 plus klassen.

– Vi har många äldre som är duktiga men knappt några yngre som tävlar i Sverige i dag. Det är också ont om kvinnliga deltagare, säger Ingvar som hoppas att det förändras i framtiden.

Själv kom han i kontakt med sporten 2009 då han själv ville anordna en tävling där kontrollen skulle placeras på en ö i skärgården. Men det blev aldrig av då man var tvungen att ha en speciell radio för att den idén skulle fungera. Istället började han pejla på land.

VM i radioorientering hålls vartannat år. I år deltog ett 30-tal nationer med totalt 400 aktiva. Öststaterna är bäst på radiopejling.

– Det är mer populärt där. Jag har hört att man i vissa skolor i Ryssland till och med har radiopejling på schemat, berättar Ingvar.

Det är det oberäkneliga i sporten som Ingvar har fastnat för.

– Det är mycket problemlösning och oförutsägbara saker som händer. Det är spännande. Många löper ju nu för tiden i motionsspår. Jag tycker att det är skittrist att bara springa. Med radiopejling händer det saker hela tiden medan man rör på sig.

Varför det inte finns fler än trettio radiopejlare i Sverige i dag tror han har att göra med den uppsjö av aktiviteter som erbjuds ungdomar i dag och att sporten är också okänd för många.

– Det är svårt att få med ungdomar. Det är mycket annat som drar

Men Ingvar Ehrsson och föreningen han är med i, Stockholms Rävjägare, välkomnar alla som vill, att höra av sig. Och man får gärna dyka upp på deras radiopejlingar som de anordnar året runt i Stockholmsområdet.

– Man behöver inte tävla heller. Ibland är det folk som går runt banan bara för att pejla, säger Ingvar.

Fakta/Radiopejling

• 952 anordnades det första Svenska mästerskapet.

• Sporten har smeknamnet rävjakt. I begynnelsen fanns inga automatiska kontroller utan personer "låg räv" vid varje kontroll och skickade ut manuella signaler. Nuförtiden är sändarna automatiska.

• I internationella sammanhang heter sporten ARDF, Amateur Radio Direction Finding.

• Signalerna sänder på frekvenserna 3,5 MHz och 144 MHz

Källa: www.pejla.se