Det nya förslaget om Värmdö skärgårdsskola har nu klubbats i utbildningsnämnden. Dock ska beslutet slutligt fattas i kommunfullmäktige, efter att kritiken från såväl oppositionen som berörda föräldrar och öbor varit hård den senaste veckan.
Förra torsdagen fattade utbildningsnämnden i Värmdö kommun beslut om att omorganisera Värmdö skärgårdsskola enligt det förslag som utbildningskontoret lagt fram, det vill säga att flytta elever i årskurs 6-9 från Svartsö, Möja, och Runmarö till skola på fastlandet. Man backade dock på punkten att även barn i årskurs fem ska åka in till fastlandsskola ett par dagar i veckan, och man enades även om att ett slutligt beslut i frågan ska fattas i kommunfullmäktige, efter att protesterna kring förslaget varit högljudda den senaste veckan.
– En hygienfaktor, menar Julia Ekedahl-Lotoft (S), andre vice ordförande i nämnden, som är kritisk till förslaget. Hon hoppas nu att andra perspektiv kan komma fram i diskussionerna i KF.
– Det har blivit tunnelseende. Att forcera igenom ett sådant här beslut som får skärgården i gungning känns inte bra, säger hon.
Dagen innan överlämnades en protestlista med 1061 undertecknade namn till utbildningsnämndens ordförande Cecilia Lindberg (M) och kommunstyrelsens ordförande Deshira Flankör (M) under ett halvtimmeslångt, känsloladdat möte i Värmdö kommunhus där det stundtals hettade till.
– Vi vill att frågan bordläggs. Det har inte gjorts en tillräcklig konsekvensanalys, sa Nadja Franke, förälder och boende på Runmarö. Hon var tillsammans med föräldern och småföretagaren Pernilla Alexandersson från initiativet “Rädda Värmdös skolor och förskolor” på plats för överlämning av namnlistan samt en symbolisk faktura på drygt en miljon kronor, för att synliggöra det arbete som många engagerade föräldrar lagt ner under veckan. Samtidigt lyftes företagarperspektivet – att småföretagare på öarna som också riskerar att påverkas av nedläggningsbeslutet inte fått vara delaktiga i dialogen.
– Vi har alldeles för få elever ute i skärgården för att fortsätta kunna driva högstadier och samtidigt ha en utbildning av hög kvalitet, sa Cecilia Lindberg, varpå Nadja Franke kontrade:
– Men hur ska ni då kunna garantera att de lägre årskurserna får vara kvar när ni redan nu säger att det är för lite elever? Man måste se bredare.
Efter mötet sa Deshira Flankör att frågorna måste särskiljas.
– Frågan om företagande och utveckling i skärgården är otroligt viktig, men nu måste vi fokusera på att barnen ska ha en utbildning som är säkrad i kvalitet. Det är det som går främst i utbildningsnämndens uppdrag. I hela kommunens uppdrag ligger att jobba för en befolkningsökning ute på öarna och det gör vi på olika sätt. Den stora frågan är bostäder och där kan vi göra mer gemensamt.
Något som också fick kritik var utformningen av de enkäter och dialogmöten som genomförts på öarna. Men man har stor tilltro till processen, förklarade Cecilia Lindberg, som hon ser som osedvanligt grundligt genomfört.
– Vi har också blivit kontaktade av flera som är oerhört tacksamma över att vi tar det här steget och som ber oss att stå fast vid det, men de hörs inte i den här debatten just nu, sa hon.
Nadja Franke var efter mötet nöjd med att politikerna tagit sig tiden att prata.
– Det känns bra att de stannade så länge. Sen är jag inte så säker på att de kommer att bry sig om de här 1061 underskrifterna. Men vi får fortsätta att hålla i det här och kämpa vidare.
Siko: Fyra idéer på hur ö-skolorna kan bevaras
Siko är fortsatt kritiska till beslutet om nedläggning av högstadiet på skärgårdsskolorna. I en skrivelse till Värmdös kommunpolitiker listar man fyra konkreta idéer på hur ö-skolorna skulle kunna bevaras.
Siko har under året arbetat med att ta fram ett nytt, långsiktigt koncept för skärgårdsskolan. Den nu föreslagna lösningen med flytt av elever i årskurs 6-9 till fastlandet ser man som “i allra högsta grad kortsiktig”. Den “kommer att ytterligare bidra till att skärgården avfolkas och är levande bara under några korta sommarmånader”, skriver man i ett uttalande riktat till Värmdös kommunpolitiker.
Istället föreslår Siko att öarna behåller högstadiet på öarna som idag, och lyfter fram fyra förslag på hur ö-skolorna kan bevaras i väntan på en positiv befolkningsutveckling:
1. Att ett nytt koncept för en ”modern skolbåt” utvecklas och upphandlas. Skolbåten ska stå till förfogande under hela skoldagen och snabbt frakta elever och lärare på tider som minimerar restiden och är anpassade efter elevers och lärares scheman. Detta skulle kunna möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av lärarresursen och därmed kunna behålla F-6 på öarna samtidigt som det skulle minska elevernas restider.
2. Projektet med fjärrundervisning utökas och görs till en reguljär resurs för ö-skolorna. En särskild resurs som utvecklar fjärrundervisningen bör tillsättas.
3. En angöringsbrygga för skolbåten i omedelbar närhet av Djurö skola bör snarast anläggas. Restiderna för elever och lärare skulle därmed kunna minskas.
4. Värmdö kommun avsätter kvalificerade resurser för att undersöka vilka möjligheter som skulle kunna finnas för att erhålla regionalt eller nationellt stöd för ö-skolorna.
