Visioner för skärgården i allmänhet och kärnöarna i synnerhet beskrivs ofta vidlyftigt i RUFS 2050 och andra visions- och strategidokument. Men hur ska visionerna realiseras? Vi pratade med skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C) om nyckelfrågorna för skärgårdens framtid.
Hur ser du på kärnöarnas utveckling under din tid som skärgårdsregionråd?
– Det är olika på olika öar, men tittar man på helheten så kan jag inte säga att det blivit något otroligt lyft sedan jag blev landstingsråd 2006. Men det är heller inte någon kraftig tillbakagång. Totalt har antalet folkbokförda på kärnöarna faktiskt ökat med tio procent sedan 2004. Däremot finns också en bekymmersam trend att antalet barn och barnfamiljer minskar.
– Några konkreta saker som vi gjort är att införa Nord-syd-linjen som bygger på en annan logik än att bara resa mellan fastland och öar, och möjligheten att nu åka på sitt SL-kort i skärgårdstrafiken. Samt det kanske allra största, att vi stärkt Skärgårdsstiftelsens muskler. De har nästan dubbelt så mycket pengar nu jämfört med 2015. Skärgårdstrafiken utvecklas också sakta i bättre riktning. På det hela taget lever vi upp till vårt åtagande om RUFS-trafik nu, det gjorde vi inte 2006.
Hur vill du stärka trafiken ytterligare?
– Snart kommer vi fatta beslut om sjötrafikutredningen, och det förslag som nu varit ute på remiss bygger på att trafiken längre ut i skärgården ska stärkas. Kärnöarna behöver få en bättre trafik, det talar också för att en del av tonnaget ska vara mindre båtar som kan gå i tätare trafik. Exakt hur långt vi kan ändra förutsättningarna så att det blir dramatiskt bättre för fastboende får vi se, men min ambition är absolut att mer av trafiken ska komma vardagsresorna för öborna till del.
Boende på Lilla Gräskö har blivit lovade reguljärtrafik men ännu inte fått det, vad vill du säga till dem?
– Att vi också vill detta. Men den brygga som finns är inte godkänd för reguljärtrafik. Det har påpekats att den används av annan tung trafik, men har man reguljärtrafik så ska den hålla för angöring flera gånger om dagen och bryggan ska även vara tillgänglighetsanpassad som båtarna. Så fort den uppfyller kraven så kommer Lilla Gräskö få året runt-trafik. Bollen ligger hos de boende, men jag vill tipsa om att det nu finns pengar att söka för att göra åtgärderna för bryggan.
Varför har kompletteringstrafiken i Nämdöskärgården dragits in?
– Frågan är komplicerad och jag kan ha en förståelse för att det här är en försämrad servicegrad för dessa öar. Mycket handlar även här om att bryggorna är i dåligt skick och några av öarna ligger till så att de inte kan trafikeras av båtar som motsvarar regionens tillgänglighetskrav. Det kan kräva ytterligare specificering i våra avtal och det förs en dialog med kommunen.
Vad kan regionen göra mer när det gäller sjukvården i skärgården?
– Det är inte likvärdigt idag, det finns ingen läkarbåt vare sig i norra eller södra skärgården. Där har vi i budgeten i år gett ett uppdrag att utreda hur vårdkapaciteten kan utökas. Det får kosta upp till 5 miljoner kronor, men om det blir ytterligare en läkarbåt eller om det blir någon annan mobil lösning får vi se.
Hur kan regionen stötta i att få fram fler bostäder?
– Där har vi ännu inte knäckt koden och vi kan nog göra mer än vad vi hittills gjort. Vi har tagit tydlig fajt från regionen att statliga regelverk måste bli mer tillåtande, inte minst när det gäller strandskyddet. Men vi måste samla oss tydligare med kommunerna för att hitta kreativa sätt för att få fler hyresbostäder, och vara medvetna om att fritids-, hyres- och permanentbostäder är kommunicerande kärl. Det blir kanske svårt att få hundraprocentig träffsäkerhet i att varje nytt hus som byggs ska vara åt någon som bor på heltid i skärgården, men målet måste vara att de flesta blir det.
Varför är Landsort en kärnö när den egentligen inte har förutsättningar att vara det?
– Det är en fantastisk ö med en unik kulturmiljö och det finns starka besöksanledningar till att Landsort ska vara en kärnö. Vi vill att det ska finnas ett levande skärgårdssamhälle på Landsort, sen är det klart att förutsättningarna är väldigt begränsade. Det kommer nog aldrig bli ett nytt Möja eller Ingmarsö. Men utifrån regionens största åtagande kopplat till kärnöbegreppet som ju är trafiken, är det starkt motiverat att ha fullgod RUFS-trafik dit. Vi vill inte släppa greppet om Landsort, men har kanske heller inte någon vision om offensiv utveckling på ön. Ibland är det bra nog att ett 20-tal personer har möjlighet att leva kvar och hålla liv i ett kulturarv.
Region Stockholm och Värmdö kommun har olika syn på om huruvida Gällnö är en kärnö. Vad innebär det?
– I grunden tar vi fram kärnöar tillsammans med kommunerna. Det är klart, om Gällnö inte upplevs ha förutsättningar för ett levande skärgårdssamhälle året runt så kan vi bestämma i dialog med kommunen att den inte ska vara kärnö längre. Den dialogen har vi sagt att vi behöver ha.
Finns det alltså risk att Gällnö förlorar sin kärnöstatus?
– Jag kan inte se att vi tar initiativ till att avveckla Gällnö som kärnö. Men vi vill att kärnöbegreppet ska vara en hävarm. Man kan inte ha hur många kärnöar som helst innan det blir meningslöst, och det är viktigt att kommunen ser att det här är en viktig ö att åtminstone bevara i nuvarande status, men helst också vilja utveckla.
Hur ska vi få fler yngre att ta steget och bosätta sig i skärgården?
– De frågor som är viktigast där är bostäder och skola eller skolskjuts. Där är inte vi den centrala aktören, men vi är gärna med. Vi slåss mot staten om att strandskyddet ska vara mer tillåtande på kärnöarna. Kan man inte ha skola ska man åtminstone ha bra skolskjuts, och där handlar det ibland om våra tidtabeller och ibland om att kommunen behöver steppa upp.
– Jag tror man kan ha två olika filosofier kring skärgårdsutvecklingen, där båda behövs. Det ena är att ha stor respekt för att utveckling växer fram underifrån bland engagemanget på öarna och att vi från det offentliga gör vad vi kan för att stötta. Men sedan kan man också fundera på om det finns några “game changers”, grepp man kan ta som radikalt ändrar förutsättningarna. Jag hade önskat att sjötrafikutredningen kunde blivit en sådan, men jag ser att det är många intressen i den frågan som gör att det alltid blir kompromisser. En annan game changer skulle kunna vara den havsbaserade vindkraften, som kanske kan skapa ett sådant tryck att nya möjligheter öppnas för till exempel näringslivsutveckling och bostäder.
Vad blir din nästa insats för skärgårdsborna?
– Det är att se om vi kan få fram en gemensam plan för säsongsförlängning av besöksnäringen. Sedan vill jag fortsätta mitt engagemang för fisket. Det är en jätteliten näring i skärgården idag, men jag vill fortsätta jobba för att vi ska ha en skärgårdsbaserad matkultur och hålla liv i det kulturarvet. Det är också dags att ta tag i nästa RUFS! Där skulle jag vilja att vi binder oss hårdare tillsammans, kommunerna och regionen, kring hur vi kan utveckla kärnöarna.
