Att odla fisk och grönsaker helt och hållet i vatten i ett recirkulärt system – akvaponi – är ett sätt att lösa livsmedelsförsörjningen i en allt mer osäker omvärld.
– Akvaponi har gått från att vara en framtidsbransch till en samtidsbransch, sa Gabriel Liljeström under ett webbinarium på temat Hållbar lokal livsmedelsproduktion som arrangerades av Coompanion Roslagen och Norrort i förra veckan.
Han är utbildningsledare på Väddö folkhögskola, som sedan 2021 erbjuder en tvåårig yrkeshögskoleutbildning till akvaponiingenjör, den första i sitt slag i Europa. Utbildningen är redan populär – man har cirka 200 sökande till de 20 platserna i programmet.
– Det säger något, att YH-myndigheten tror att det kommer behövas så många på marknaden framöver.
Att akvaponi är i ropet och behövs beror på flera anledningar, menar han. Dels har vi inte många år kvar att nå till de globala Agenda 2030-målen om att utrota världshungern samt Sveriges livsmedelsstrategiska mål. Dessutom har pandemin och kriget i Ukraina gjort Sverige, som liksom många andra länder är beroende av importerade livsmedel, mer sårbart på sistone.
– Sverige är inte särskilt matsäkert, och ska vi lyckas med våra mål måste många fler bli livsmedelsproducenter.
Att odla akvaponiskt handlar om att odla fisk och grönsaker helt och hållet i vatten i ett recirkulärt system där näringsämnena cirkulerar och bidrar till varandra. Formen kan innebära en längre odlingssäsong, möjlighet att odla inomhus och snabbare tillväxt.
Under webbinariet berättade även Thomas Strandberg om sin resa från hobbyodlare till driftsansvarig och medgrundare till pilotanläggningen Johannas Stadsodlingar i Vallentuna, ett foodtechföretag som jobbar med kretsloppsbaserad matproduktion och som bland annat levererar grönsaker till restauranger i Stockholm.
Hur grödor som odlat akvaponiskt står sig näringsmässigt jämfört med de konventionellt odlade vet man ännu inte riktigt.
– Det är en otroligt relevant fråga och vi har börjat titta på det, sa Thomas Strandberg.
Fakta/Akvaponi
• I en akvaponi (kretsloppsodling) kombineras fiskodling med växtodling.
• Näringsrikt vatten från fisktankar pumpas till växthus eller växtbäddar där växterna tar upp näring ur vattnet, som sedan kan återanvändas i fiskodlingen.
• En stor fördel med denna metod är att både partikulärt material och näringsämnen tas upp av växterna. Det enda vatten som försvinner från odlingen är det som växterna tar upp och det som dunstar från tankarna.
• Alternativt kan en recirkulerande odling kombineras med en växtodlingsdel, så att viss vattenrening sker av det vatten som kommer tillbaka från växtodlingsdelen av anläggningen.
• I Sverige finns idag få akvaponier i bruk, men det finns en betydande utvecklingspotential och många intresserade entreprenörer.
Källa: Svenskt vattenbruk
