Ytterligare ett kulturhus i Vaxholm ska rivas.
I stället för sekelskiftesidyll byggs 11 bostadsrätter på tomten. Rivningslov har getts, trots att bevarandeplanen klassificerar huset som värdefullt.
Kulturhuset på Hamngatan som nu fått rivningslov byggdes 1882 är exempel på den sommarnöjesbebyggelse som växte fram i Vaxholm runt förra sekelskiftet.
Trots att huset representerar byggnadsstilen som gett Vaxholm dess karaktär ska det rivas. Och trots att det i bevarandeplanen klassas som värdefullt. Kommunen menar att det enskilda intresset att få riva och bygga nytt överstiger allmänintresset att byggnaden bevaras.
Enligt fastighetsägaren är huset i så dåligt skick att renoveringskostnaden blir högre än att bygga nytt. Därför ska det byggas ett flerbostadshus med 11 lägenheter på tomten, liksom 10 parkeringsplatser.
Grannarna menar att nybygget kraftigt kommer att utmärka sig i området och förvanska gatubilden negativt. Kommunen gör tolkningen att överskridelserna av byggnadsytan ligger inom ”smärre avvikelser” och har gett bygglov.
Helt fel, menar byggnadsantikvarien Hampus Benckert. Han tycker sig se ett mönster i hur Vaxholms stad ser på kulturhistoriska värden, och ger som exempel de senaste årens många rivningar av kulturhus i stadskärnan liksom på Kullön, där flera både 1700- och 1800-talshus rivits.
– I det här fallet har man bara godtagit påståendet att byggnaden är i dåligt skick, säger Hampus Benckert som har besökt huset och konstaterat att fastighetsägaren har fel:
– Byggnaden är i utomordentligt gott skick. Huset står på stabil berggrund och taket håller tätt, säger han och fortsätter:
– Det vore så lätt för stadsbyggnadsförvaltningen att ta reda på det genom ett besök i huset, men det har de inte gjort. Det är en väldigt nonchalant inställning till kulturarvet.
Enligt Hampus Benckert är det inte bara bevarandeplanen som nonchalerats. Det gäller även Plan- och bygglagen (se faktaruta) liksom översiktsplanen i vilken sommarnöjesbebyggelsen i Vaxholm är utpekad som bevarandevärd.
– Kulturmiljön får helt och hållet stå tillbaka för ett enskilt intresse. Jag förstår att det finns vinster för köparen. Men man kan fråga sig varför kommunen tar så lättvindigt på de kulturmiljöer som gör Vaxholm. Attraktionskraften försvinner när kulturmiljöerna utarmas, säger Hampus Benckert.
I samtliga rivningar de senaste åren har fastighetsägaren uppgett att det blir för dyrt att renovera. På frågan till stadsbyggnadschef Susanne Edén om dessa uppgifter kontrolleras svarar hon att hon inte vet.
Ser du problemet med att Vaxholm riskerar förlora sin karaktär?
– Det beror på omfattningen. Nu har det varit några såna ärenden som gör att det kan uppfattas som en rivningsiver. Skulle det tillta eller fortsätta så finnas en sån risk, men inte nu.
Bygglovhandläggare Henrik Höglund har heller inte kollat fastighetsägarens uppgifter om husets skick:
– Vi har inte varit på plats i just det här ärendet. Framför allt är det detaljplanen från 1926 som styr vad man får och inte får göra, den är en politisk fråga. Uppgiften från fastighetsägaren att lönsamheten inte är tillräcklig för att renovera huset köptes av politikerna, säger Henrik Höglund som förklarar att det är svårt att motbevisa vad som är skäliga kostnader för renovering.
En risk är att om kommunen säger nej till rivning, varvid byggrätten i detaljplanen inte kan utnyttjas, så kan fastighetsägaren gå till domstol med ersättningsanspråk på kommunen för att man inte fått utnyttja byggrätten.
– Byggrätten är mer eller mindre helig och slår ut andra faktorer som omgivningens påverkan i frågor kopplade till byggnadens storlek, säger Henrik Höglund.
I den 35 år gamla bevarandeplanen finns uppmaningar att göra en ny detaljplan för området och förse kvarteret med q-bestämmelser. Men hittills har politikerna gjort andra värderingar vad planresurserna ska läggas på.
– Men ålder på en detaljplan behöver inte per automatik betyda att den är dålig eller inaktuell, även om den här planen inte ger något skydd för kulturhistoriska värden. Som handläggare skulle det vara lättare att hantera kulturvärden om dess redovisas i en ny plan. Om det sedan är rätt eller fel är en politisk fråga, säger Henrik Höglund.
FAKTA
• Detaljplanen anger inget rivningsförbud för byggnader.
• Rivningslov ska dock nekas enligt PBL om byggnaderna bör bevaras på grund av byggnadernas historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
