
Ansökningarna om att få sprida askan efter en bortgången anhörig i naturen ökar. Något som ofta sker i havet.
– Jag ska ligga i vattnet när det är så dags, säger en skeppare som deltagit i många askspridningar.
Länsstyrelsen tar emot allt fler ansökningar för att strö ut aska efter en avliden i havet. År 2011 kom 460 ansökningar in, en siffra som år 2014 hade ökat till 534. Hittills i år har 510 ansökningar kommit in.
Det är uppgifter som bekräftas av skepparen Ulf Carlsson i Vaxholm. Han har deltagit som skeppare i ett 50-tal begravningar och urnsättningar på havet genom åren.
– Att det ökar tror jag kan ha att göra med att en del personer inte vill begravas i kyrkan. Liksom att familjen flyttat utomlands eller är bosatt runtom i landet, och då passar en askspridning bättre, att inte graven blir en belastning för några få i släkten, säger han och fortsätter:
– Sedan finns det mycket sjöfolk som absolut inte vill ha med kyrkan att göra.
En ceremoni kan se ut på olika sätt. Antingen en hel begravningsceremoni, vilket är ovanligare, eller bara askspridning, eller urnsättning som det kallas.
– Man läser en dikt, håller ett tal och spelar musik som personen som sprids tyckte om. I bland har jag haft en middag eller lunch här på båten i samband med ceremonin. Sedan kastas blommor ut i havet, vilket är vackert. Det är mycket stämningsfullt, mer än i kyrkan, säger Ulf Carlsson.
Askpridning kräver alltså tillstånd från länsstyrelsen, vilket bara kan ges efter att personen avlidit. Den som ansöker måste också på heder och samvete intyga att någon anhörig eller närstående till den avlidne inte motsätter sig att askan strös ut. Det krävs även ett sjökort med markering av den plats där askan önskas strös ut.
Therese Backlund på Roslagens begravningsbyrå tycker att sjöbegravningar och urnsättningar till havs behövs:
– Det är viktigt att det finns ett alternativ för den som tycker att det passar den avlidne. Det är ett fantastiskt vackert sätt att ha minnestunden och ceremonin ombord på en båt. Dels för att det är en intim stund, dels för att det är så rogivande, säger hon.
Ceremonin hålls oftast på en plats, ombord på båten, för vidare färd till den plats där askan strös ut. I Stockholms län är Saxarfjärden och Gräsköfjärden vanliga platser.
– Kontakten med naturen blir ett fint avslut, säger Therese Backlund.
Skeppare Ulf Carlsson håller med:
– Jag ska ligga i vattnet när det är så dags. Det är en värdig begravningsplats.
Fakta/ASKSPRIDNING
- Enligt länsstyrelsen i Stockholms läns praxis medges tillstånd för askspridning i princip endast över öppet hav, eller annat större vattenområde. Då måste det vara minst 1 000 meter från land.