Publicerad: 2012-01-27

Turismen ingen universallösning

En ökad turism är ingen universallösning för skärgården, och räcker inte för att bibehålla en levande skärgård. Det menar de bofastas intresseorganisation Siko och vänder sig mot att besöksfrågan i dag har fått så stort utrymme i diskussionerna om skärgårdens framtid.

Från flera håll, i landstinget, länsstyrelsen, föreningen Öppen skärgård, resebyrån Visit skärgården och inom skärgårdskommunerna, har den senaste tiden frågan om en ökad besöksnäring i skärgården haft hög prioritet. Men frågan riskerar att tillskrivas ett för högt värde varnar Siko, Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation. Britt Fogelström, sekreterare i Siko, tillika ordförande i Möja turistförening förklarar:

-        Skärgårdsutveckling kan inte bara handla om turistbaserad verksamhet. Det handlar lika mycket om att man ska ta tillvara på lokala företag och dess kunskap, serva fritidsboende och se till att fler vågar etablera sig i skärgården. Även om att bli bättre på samarbetet mellan öar och skärgårdskommuner.

För Siko är utvecklingen av turismen bara en av många viktiga bofast-frågor.

-        Det varierar en del mellan öarna, men för många öar betyder stugfolket, de fritidsboende, väldigt mycket mer för de bofasta öbornas inkomster än vad turismen gör, säger hon och förklarar att de fritidsboende i hög grad bidrar till öarna genom efterfrågan på hantverkstjänster, året-runt-öppna butiker, krogar. De lockar även ut nya besökare vilket i sin tur kan ge fler fritidsboende och ännu mer efterfrågan på ö-servicen.

-        Man måste vara mer nyanserad när man pratar om turism, det kan vara så många olika saker. Personligen vänder jag mig emot att ”ökad turism” blir ett slagord som anses vara en helhetslösning för skärgårdens glesbygdsproblem och som inte får ifrågasätts, fortsätter Britt Fogelström

Besöksnäringen ska utvecklas, absolut, men bara som ett av flera ben att stå på och med de bofastas och markägarnas medverkan.

-        Samtidigt måste det få sägas att det finns turism som inte tillför skärgården och dess befolkning något. Stadsbaserade turistaktörer som med medförd cateringmat tar ut grupper på dagsutflykter i skärgården, och troligen bara lämnar soporna efter sig.

Att motverka nedrustning av skärgårdssamhällets infrastruktur, som kommunikationer, frakter, post, skola, vård, blir därför viktigt, poängterar hon.

-        Hantverkarna är mer beroende av att replipunkter med fraktgodsterminaler inte rustas ner än av täta turer sommartid. Som bofast blir man irriterad när det blir fokus på en fråga, när den bara är en fråga av många. Vi bofasta är intresserade av utveckling i skärgården, snarare än av verksamhet som främst ska utnyttja skärgårdsmiljön, säger hon.

Någon universallösning finns inte, men med bibehållna förutsättningar för bofasta kommer även turismen att kunna utvecklas på ett klokt sätt, tror Siko.