KRÖNIKA. Som väntat beslutade kommunfullmäktige i Norrtälje att folkomröstning ska hållas om glesbygdsskolornas framtid. En stor seger för folkinitiativet och ett svidande bakslag för samverkansstyret i Norrtälje. Att skolfrågan nu drivits till sin yttersta spets har politikerna i kommunen sig själva att skylla. I åratal har de grälat och velat om hur man ska ha det med sina glesbygdsskolor. Partierna har svängt hit och dit som ostyriga vindflöjlar i kastvinden och fråga fick Centerpartiet att svika såväl tidigare allianser som givna vallöften. När samverkansstyret slutligen trummade igenom sina nedläggningsbeslut utan att det ens föregicks av en medborgardialog slog man den sista spiken i den egna kistan.
Att folkomröstningen nu blir av är oppositionens förtjänst, särskilt moderaternas som i sista stund bestämde sig för att ställa sig bakom omröstningen.
Minoritetsstyret hade kunnat undvika folkomröstningen om man varit lite alerta och snabbt inlett dialog när frågan väcktes. Det är inte ovanligt att kommuner gör det med initiativtagare till folkinitiativ för att försöka nå en kompromiss. Det gjorde man i till exempel Hallsbergs kommun där det också fanns planer på skolnedläggningar. Resultatet blev att man möttes halvvägs och istället för att flera skolor stängdes lades bara en av dem ned men den möjligheten har styret i Norrtälje också missat.
De flesta folkomröstningar i landets kommuner har handlat om skol- och infrastrukturfrågor. När det gäller omröstningar om skolfrågor är andelen resultat som respekteras av fullmäktige låg och mycket talar för att det blir så även i Norrtälje. Eftersom frågan berör förhållandevis få medborgare riskerar valdeltagandet att bli lågt och därmed blir det lättare för samverkansstyret att strunta i resultatet. Gör man det, oavsett valdeltagandet, lär de styrande få plikta för beslutet i nästa val. Det samma gäller det, eller de, partier som bestämmer sig för att kampanja mot ja-linjen i folkomröstningen.
Det finns en motvilja mot folkomröstningar inom flera etablerade partier men de politiker som förespråkar demokrati och samtidigt är emot att lyssna till folkets röst är ute på svag is. Särskilt de som anser att medborgarna saknar kompetens att fatta beslut genom folkomröstning. För om nu väljarna är för korkade att anförtros den saken måste också deras val av folkvalda ifrågasättas.
Norrtäljes nyligen initierade landsbygdsprogram borde ha tagits fram innan frågan om glesbygdsskolorna behandlades men samverkansstyret gjorde tvärtom. Nu är det dags för dem att dra i nödbromsen, svälja stoltheten, och börja om från ruta ett. Det är fullt möjligt att inhibera de skolbeslut som tagits och någon annan utväg finns inte längre om man vill behålla någon trovärdighet.
Lasse Söderman