Utomhus är luften krispig och temperaturen cirka fem minus. Innanför dörren över 30 grader varmare. Här i det kupolformade huset trängs mängder av olika gröna växter från marknivå till tak. Och till höger hänger Sveriges, ja norra Europas enda, odlade bananer i en mogen klase.
– Vi väntar på att skörda de sista, säger Björn Oliviusson.
Det började som ett doktorandprojekt 2012 under tiden han arbetade som vattenstrateg på Haninge kommun, men biologen Björn Oliviusson valde att fortsätta med växthuset och fick ta över det från KTH. Nu driver han företaget Svensk Aquaponik och säljer en del tropiska frukter, föreläser, undervisar, tar emot besöksgrupper och har skrivit en bok i ämnet.
– Många bäckar små, säger Björn som önskar att det 80 kvadratmeter stora växthuset vore åtminstone 1 000 kvadrat.
Aquaponisk odling kallas det som gör det fullt möjligt att odla inte bara bananer utan även papaya, mango, avocado, kaffe och vanilj och många andra tropiska frukter i kalla Sverige. Ett begrepp som var främmande för de flesta fram tills för några år sedan men som allt fler nu vet vad det handlar om. Nu finns en nystartad utbildning till aquaponiingenjör på Väddö Folkhögskola, i samarbete med Campus Roslagen i Norrtälje. Jessica Kyller och Jannica Sjödén är två av utbildningens första elever och gör sin praktik hos Björn här i växthuset.
– Jag sökte utbildningen för att det är intressant vad som händer i världen. Vi övergöder genom att bespruta och transporter belastar ekosystemet. Vi vet inte vad vi ska äta i framtiden med övergödda hav. Här kan vi odla fisk och grönsaker i samma system året runt, säger Jessica.
Kortfattat är aquaponik en kombinerad odling av växter i vatten samt en fiskodling och bakterier i ett slutet, miljövänligt system. Ett ständigt roterande flöde där vattnet pumpas från fisktanken till bäddarna där växterna suger upp det. Vattnet pumpas sedan tillbaka till tanken. Fisken blir en gödningskälla och både växter och matfisk kan skördas, även om Björn valt att fokusera på växterna.
I Svensk Aquaponiks växthus finns två sådana här slutna system. Det bubblar och porlar från två olika fisktankar där fisksorterna tilapia och pacu simmar. Jessica beskriver hur man försöker efterlikna ett naturligt ekosystem där fisktanken är en sjö varifrån vattnet dunstar och regnar ner över berget = gruset i bäddarna.
– Fiskarna ger näring till våra plantor. Utomhus har du jorden som har näringsämnena plantorna behöver, såsom kväve. I slutna system är det fiskar som bajsar och andas ut ammoniak. I mediabäddarna bildas bakterier som omvandlar ammoniaken som fiskarna avger. De gör nitrobakterna till nitrat, ett annat sorts kväve. Sedan går det tillbaka renat vatten i tankarna igen. Om vi inte hade bakterierna skulle fiskarna dö och växterna inte växa, säger Jessica.
– Målet är att växtdelen ska balansera fiskdelen. Det enda vi ska få ut är produkter. Vi tillsätter bara fiskmat, säger Björn.
Kupolen är en miljövänlig konstruktion i trä. Den tål vind och snö och har goda värmeegenskaper. Men det krävs förstås en del el för att hålla värme och ljus igång året runt härinne.
– Växthuset är ett test av vad som är möjligt. Hittills är allt möjligt, det är mest en fråga om kostnad, menar Björn.
Växthuset är gjort som en trång skog med olika nivåer. I toppskiktet växer bananer, i mellanskiktet kaffe och vanilj, längst ner akvarieväxter som klarar skugga. Perenna växter hjälper till att lagra energi mellan säsongerna. Björn har valt att odla bananer därför att det är populärt bland svenskar. Vi äter 22 kilo per person och år, vilket är mer än mängden tomater vi äter. Sorten är kanariebananer och de växer lika fort och ger lika mycket skörd som på exempelvis Madeira där de finns naturligt. I säsongens sista klase på trädet trängs massor av bananer i en något mindre storlek än de vi normalt ser i affären. Några privatpersoner har lyckats odla fram bananer men Björn är den enda som säljer bananer i Sverige.
– Bananerna mognade innan de växte på sig, säger Björn och låter alla smaka varsin banan. Skalet kan du slänga i tanken sedan. Fiskarna får något att göra under många timmar framåt när de gula skalen landar på vattenytan.
I dagsläget tillförs cirka en procent vatten per dygn eftersom lite vatten alltid avdunstar.
För en aquaponisk odling går det åt en tiondel av vattenmängden som samma odling skulle kräva utomhus, vilket är bra då vatten är en bristvara, påpekar Jessica.
– Grundvattennivåerna sjunker. De stora cisternerna i USA börjar ta slut. I Frankrike ransonerar man vatten. Även i Norrtälje… vi har ingen snö.
Citrusarna – och de andra växterna som står i kruka – är inte en del av kretsloppet, och de får stå ute på sommaren. Då kan nätterna vara omkring två-tre grader. När de kommer in i växthuset igen tror de att det är vår. Helst skulle de behöva ha åttagradersvintrar, men det trivs inte de tropiska växterna i växthuset med.
– Jag skulle vilja ha ett aquaponiskt system för citrusträd och hoppas på att bygga en anläggning i Norrtälje också. Vi behöver en att visa och praktisera på, säger Björn.
Samma tanke går Jessica, som bor i Norrtälje, och Jannica i.
– Vi funderar på att starta något tillsammans. Frågan är vad och vad är folk villiga att betala, i dessa tider också. Därför är det bra att vara hos Björn som är så kunnig, säger Jannica.
Startkostnaden för en aquaponi är mycket högre än för frilandsodling, men det finns bidrag att söka.
– Det saknas växthus. Sedan behöver politikerna tänka om också. Norrtäljes reningsverk börjar bli för litet. Hade de varit i framkant kunde de bygga en aquaponi, leda in överskottsvärme från reningsverket och bygga ett växthus på det, säger Jessica.
– Allmänheten har bättre koll än politikerna, utbildningen har fått många sökande. Folk verkar intressera sig för ren mat, säger Björn.
– Sverige kan bli ett exportland. Det kanske inte är det bästa miljömässigt men vi måste överleva och ha mat, säger Jessica.
Än så länge är skörden på 120 kilo om året för liten för export. Vill du provsmaka de unika bananerna finns möjligheten en resa bort med skärgårdsbåtarna. Grand Hotel i Stockholm är nämligen kund till Svensk Aquaponik och har inte bara bananer utan även vanilj på menyn. Mer skärgårdsnära än så blir det inte.
Fakta/Aquaponik i siffror
• Björn belyser sitt växthus med 25 watt/kvm, att jämföra med ett växthus i Härnösand där det odlas tomater med 225 watt/kvm.
• 120 kilo bananer odlas i växthuset varje år. Sverige importerar 200 000 ton.
• Växthuset har haft 17 500 besökare från 39 länder.
• Väddö Folkhögskolas utbildning till aquaponiingenjör tar in 20 elever per läsår. Den hade 230 ansökningar förra året.
