För femte året i rad begav sig i förra veckan riksdagens fritidsbåtnätverk på båtutflykt. Tanken är att ge politikerna en bred och nyanserad bild av båtlivet. Men den som har förhoppningar om en snar översyn i promillefrågan får vänta.
Det regnade småspik, var kallt och blåsigt när ledamöterna i riksdagens fritidsbåtsnätverk sammanstrålade på stadshuskajen i tisdags förra veckan. Med andra ord inte det fina drömväder som organisatörerna Sweboat och Svenska båtunionen hade tänkt sig. Men kanske fyllde ändå vädret sitt syfte. Med på resan fanns nämligen ett 30-tal riksdagspolitiker, vars bild av båtlivet som fridfullt, soligt och inte minst lyxigt med stora båtar och dyra vanor, var tänkt att komma på skam. Enligt nätverkets ordförande, Edward Riedl (M), handlar det om att sudda ut fördomar:
– Träffarna är ett sätt att visa upp hur båtlivet ser ut på riktigt. Det finns en nidbild av att det bara består av dyra, stora båtar. Men båtlivet är stort och då är det bra att prova på det under de här formerna, säger han.
De flesta av ledamöterna i nätverket sitter i trafikutskottet, men inbjudan gick ut till hela riksdagen så med fanns även ledamöter från andra utskott. Som nyblivna riksdagsledamoten Carina Herrstedt (SD), socialutskottet, som passade på tillfället att lära sig pålstekens hemligheter.
– Jag tror aldrig jag har provat att göra en knop förr, sa hon.
Regnet fortsatte strila över de små båtarna på sin väg under Västerbron, och vidare ut på Mälaren där Ekerös sjöräddningssällskap hade regisserat en man över bordräddning. Något som nyblivne riksdagsledamoten Sanne Eriksson (S) från Östhammar tog till sig:
– Det är första utflykten för mig och intressant då jag bor i en båttät kommun där vi har både båtproduktion, tävlingar och festivaler med båtar. Jag vill gärna lära mig mer om båtsäkerhet och uppskattar sjöräddningsuppvisningen, berättar hon.
Hennes bild av båtlivet är däremot just den folkliga:
– Min familj har alltid haft båt, en liten öppen som vi åkte ut med varje helg. I Östhammar har de flesta båt, för många en nödvändighet, absolut ingen lyxvara, fortsätter hon och tar med sig från kvällen:
– Jag tror vi skulle behöva informera mer om sjösäkerhet, absolut.
Färden fortsatte till Sätra varv, där ideella båtklubben Sätra båtsällskap huserar. Ordförande Anders Jansson berättade bland annat om hur Trafikverket genom den kommande Förbifarten naggar varvet i kanterna:
– Men vi insåg snabbt att det bara var att samarbeta, konstaterar han.
Han berättade även om kön till varvet:
– I dag är vi 200 båtar, men skulle kunna vara många fler, kön är lång, fortsatte Anders Jansson och vittnade om de ständiga problemen för små, ideella varv i Stockholmsområdet som slåss mot exploatörer om den åtråvärda marken.
Arrangemanget hålls av de två organisationerna Sweboat, som organiserar det kommersiella båtlivet, och Svenska båtunionen, för det ideella. Att båda organisationerna, som drar åt olika håll i bland annat frågan om körkort till sjöss, finns representerade beror på:
– Ledamöterna träffar alltid de båda organisationerna ihop för att få en samlad bild och bredare beslutsunderlag, säger Sweboats vd Mats Eriksson.
Även han pekar på båtlivets folklighet:
– 65 procent av alla båtar i Sverige är mindre än fem meter. Det vill vi att de har i åtanke vid eventuell lagstiftning.
Och lagstiftningen var närvarande, inte bara fysiskt genom ledamöterna. Kvällens tema var svårigheterna med att skrota uttjänta båtar. En fråga som politikerna tog beslut om för bara några veckor sedan, som ett resultat av just riksdagens fritidsbåtsnätverk. Vice ordförande i nätverket, Suzanne Svensson (S) säger:
– Vi diskuterar inte politik i nätverket, men när det gäller problem med båtskrotning, en fråga som kommer att växa, så har vi fört samtal i flera års tid. Antingen hittar båtlivet själva en lösning, eller så får politiken komma in, säger hon.
Ett enigt Trafikutskott tog nyligen beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur det ska bli lättare att hand om skrotfärdiga båtar som lämnats av sina ägare.
– Det är utan tvekan en frukt av fritidsbåtsnätverket, säger Suzanne Svensson.
Riksdagen har en rad olika nätverk, nyligen höll exempelvis cykelnätverket en utflykt för ledamöterna. Den informella, opolitiska formen uppskattas av ledamöterna, som blandade sig över partigränserna runt glasen med bubbeldricka och över middagsbuffén. Suzanne Svensson konstaterar:
– Det är ett sätt att skaffa sig kunskap och samtidigt ha lite trevligt tillsammans. Det uppstår informella samtal i båtarna som kan leda till något bra. Samtidigt som organisationerna genom att de deltar får ett öra in i politiken, säger hon.
Flera viktiga frågor står på agendan för de två båtorganisationerna, något som ledamöterna under kvällen fick höra mer om. För Sweboats del ligger exportfrågan högt på agendan, Mats Eriksson förklarar:
– Många företag i branschen lever på export, samtidigt som båtbranschen i andra länder får exportstöd. Vi vill ha exportstöd i samband med internationella mässor utomlands, för att på lika villkor kunna komma ut på nya marknader. Och jag blev just lovad ett möte med näringsministern, säger han och ler.
För Svenska båtunionen är förarbevis en viktig fråga, verksamhetschef Peter Karlsson säger:
– Vi är positiva till förarbevis, men om det ska vara obligatoriskt går att diskutera, säger han.
Nyligen förordade riksdagen regeringen att utfärda båtkörkort och åldersgräns för vattenskoter. Något som båda organisationerna är negativa till, Sweboats Mats Eriksson säger:
– Det är fel, vi ska själva, i branschen, utbilda dem som köper vattenskoter. Det är ett beteendeproblem och handlar inte om fordonet.
Båtunionens Peter Karlsson håller med:
– Vi har svårt att se att man ska särskilja fordonsslag. Det är inte nödvändigtvis skotern som är problemet. Det finns många vattenskoterförare som kör bra och många båtförare som kör dåligt.
Svenska båtunionen menar att det är väldigt tidigt att diskutera om det ska bli ett båtkörkort eller inte:
– Det finns en frivillig väg, vi utfärdar redan 10 000 förarbevis per år i landet. De här frågorna är på väg internationellt, säger han och nämner ICC-resolutionen, kring ett internationellt förarbevis för framförandet av fritidsbåtar, som Sverige inte har skrivit på. Certifikatet rekommenderas för resor på floderna på den europeiska kontinenten.
– Vi är ett av få länder som inte har skrivit på. Går vi med i ICC blir det ett regelverk som vi får förhålla oss till. Båtlivet blir inte sämre för att båtägarna är utbildade och vi har lagar på sjön som ska fylla ett syfte, säger han och påpekar att det svenska båtlivet är på väg in i ett enormt generationsskifte:
– För nya generationer är det naturligt och självklart att ha en utbildning.
En annan fråga för båtlivet rör promillegränserna. Den nya 0,2-lagen har varit omdiskuterad och det har talats om en utvärdering. Men enligt vice ordförande Suzanne Svensson (S) toppar inte frågan agendan:
– Nej, inte alls just nu. Det ligger mycket på bordet för den nya regeringen. Vi betar av de stora frågorna, även om detta förstås är en stor fråga för några. Men vi har sagt att vi ska göra det. Då vill man naturligtvis titta på vad som hänt, hur statistiken ser ut och hur lagen har påverkat, om det har lugnat ner sig, säger hon.
