Att skjuta eller inte skjuta skarven. Det är frågan.
Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har länge stått i konflikt om detta.
Nu vill Skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming ( C) få upp frågan om skyddsjakt av skarv på ett högre, politiskt, plan för att få en mer enad syn på skarven.
– Åtgärder måste sättas in, säger han.
Fram tills i måndags, förra veckan, har det varit Naturvårdsverket som överprövar Länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt av skarv. Nu har förvaltningsrätten tagit över som överprövande instans. Om det kommer att påverka framtida jaktbeslut är för tidigt att säga, enligt Krister Mild, ekolog på Naturvårdsverket.
– Men en personlig reflektion är att det inte blir det. Jag upplever att man gör en strikt tolkning av lagstiftningen i domstolarna.
Skärgården har tidigare skrivit om att flera beslut om skyddsjakt av skarv i Stockholms skärgård blivit upphävda efter överklagande till Naturvårdsverket. Trots att argumenten, enligt Länsstyrelsen, är välmotiverade har de blivit stoppade.
Men det har inte varit av ondo som Naturvårdsverket stoppat länsstyrelsernas beslut, säger Krister Mild.
– Vi värnar inte mer om skarven än om någon annan art. Vi tillämpar bara den lagstiftning som gäller.
Lagarna som reglerar jakt av vilda djur finns bland annat jaktförordningen.
– Det finns inget fel i att jaga skarv rent biologiskt, den skulle tåla att jagas. Det vi tittat på är om besluten stritt mot gällande lagstiftning, säger Krister Mild.
Hanna Ek, jurist på Naturvårdsverket fyller i.
– Det finns tre kriterier för att skyddsjakt på skarv kan beviljas. Det är dels för att förhindra allvarlig skada på fisket, dels att inte försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus artens bestånd och till sist att det inte ska finnas någon annan lämplig lösning på problemet. När vi överprövade besluten från Länsstyrelsen tittade vi bland annat på om det är styrkt att det är skarven som gör skada på fisket.
I många fall där överprövningar gjorts och beslut om skarvjakt har avslagits menar Naturvårdsverket att det saknas vetenskapliga bevis som styrker att skarven som ligger bakom det minskade fiskbeståndet.
– Men det finns visst vetenskapliga bevis på skarvens påverkan av fiskbestånden. Men inte från alla kuststräckor och skärgårdsområden. De bevis som finns, bland annat i Karlskrona skärgård, är bevis nog. Självklart vill vi alla ha studier från varenda skärgårdsvik, men det är inte görligt, säger Niklas B Sjöberg, länsfiskerikonsulent på Länsstyrelsen i Stockholm.
Både Niklas B Sjöberg och Krister Mild medger att frågan om skarvjakt är komplex och att myndigheterna många gånger skulle vinna på att samarbeta mer i frågan.
– Vi måste också samarbeta mer mellan länderna i Östersjön för att hitta metoder som blir lite mer gränsöverskridande. Får vi bort skarven från ett område kanske den bara flyger vidare, säger Niklas B Sjöberg.
Skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) skrev förra veckan i en debattartikel på Aftonbladet där han ansåg att två tredjedelar av skarvbeståndet skulle kunna skjutas utan att göra någon skada. Det är fel väg att gå, menar Krister Mild.
– Det finns inga vetenskapliga bevis som motiverar att skjuta skarven. Alla internationella organ som Sverige samarbetar med säger tvärtemot Hemming att problemen med Östersjön har med övergödning och överfiske att göra.
Gustav Hemming medger att skarven inte är ensam bov i dramat i Östersjön.
– Det är svårt att få en glasklar bild av hur det ekologiska förhållandet ser ut. Samtidigt är skarven inte utrotningshotad. Då borde man prova den här vägen, säger han.
Hemming vill nu se frågan om skyddsjakt lyfts upp på en högre politisk nivå.
– Åtgärder måste sättas in. Den här frågan måste upp på Riksdagens och Regeringens bord, säger han.
