Höstkylan sänker sig över grusvägen på Utö där Robert Cederlund visar vägen mot Fladen, det första av Initiativ Utös våtmarksprojekt. Trots fukt och vind i luften sprider sig en värme när en eldsjäl visar och berättar vad som har gjorts hittills och vad som ska hända framöver.
– Vi försöker dra vårt strå till stacken och hålla ön levande. Förhoppningsvis kan det här projektet inspirera andra i skärgården. Vi delar gärna med oss av vårt sätt att arbeta, säger Robert Cederlund, som deltidsbor på Utö och är ordförande i den stiftelse som heter Initiativ Utö. En eldsjälsdriven organisation, som han beskriver den.
Stiftelsen driver sedan ett par år tillbaka våtmarksprojektet Utö Fladen. Men det finns också planer och förhoppningar på fler våtmarker på Utö och andra ekologiska projekt.
Robert Cederlund är en av stiftelsens grundare och numera dess ordförande med en bakgrund inom reklam och kommunikation. Han har tillsammans med Thomas Hjelm, bofast på Utö som har jobbat med vattenmiljöfrågor och destinationsfrågor i många år och Stefan Guldstrand på Utö Värdshus grundat stiftelsen med stöd från både företag och privatpersoner.
Efter ett omfattande rådslag med många parter som har ett intresse i Utös utveckling hittade de en väg framåt, berättar Robert Cederlund.
– Stödet för miljö och motionsinitiativ visade sig vara starkt från alla intressenter; näringsidkare, boende och även från Skärgårdsstiftelsen och övriga myndigheter.
Vårt fokus på miljö och på motion känns naturligt. Vi människor behöver bli friskare och miljön behöver bli vara friskare, säger Robert Cederlund.
– En viktig samarbetspartner är Utö Värdshus, som har en viktig roll i stiftelsen och ser fördelar med projektet både affärsmässigt och ideellt. När Skärgården är på besök är det dagen för invigningen av ett nytt fågeltorn (se nr 41/42).
Där hade Utö Värdshus ordnat med snittar, snacks och dryck till deltagare och åskådare, ett exempel på hur man på Utö hjälps åt med detaljerna.
De stora frågorna för de som vill anlägga och driva våtmarker är de som handlar om tillstånd från markägare, ansökningar om bidrag och att hantera andra byråkratiska processer. Sedan måste det till en rad praktiska insatser som grävarbeten, bygga dammar och slussar, rensa vass, rena sediment och annat för att hjälpa fisken att föröka sig.
I Facebookgruppen Våtmark Fladen Utö berättar Thomas Hjelm och Robert Cederlund mer om bakgrunden. Där berättar de att 2015 stod våtmark Fladen klar.
”I april samma år lyfte vi in de första gäddorna och abborrarna till våtmarken. Efter sin lek simmade de ut, tillbaka till Fladen. Detta upprepades 2016 och vi började även att lyfta in fisken 2017, men såg då att gäddor och abborrar simmade upp, via fiskvägen, i våtmarken.”
– Den cirkulära processen hade startat, som i dag är en fungerande process. En utmaning vi har är att det under de senaste två åren har varit extremt lågt vatten i Östersjön. Just under lektiden i april, säger Thomas Hjelm och förklarar att då har fisken ingen möjlighet att ta sig upp i våtmarken.
– Då hjälpte vi till med håv för att lyfta in flera hundra abborrar och gäddor. Efter leken öppnades slussen, som finns i den uppbyggda vall som anlagts, och fisken simmade ut.
När slussen öppnas sänks vattennivån så att vi nu i augusti-oktober kunnat gå in i våtmarken och klippa vass och andra växter.
– En våtmark är en naturlig näringsfälla, så det klart att det växer. Vi har startat arbetet som fortsätter under hösten tills allt är klippt. Sedan återstår bland annat att ta hand om den nerhuggna vassen på ett vettigt sätt. Vi har fått kvalificerade råd från Östersjöcentrum som går ut på att blanda den al som också växer i våtmarken med vass. Då sätts en komposteringsprocess igång, säger Thomas Hjelm.
Han och de övriga i stiftelsen har många idéer om hur arbetet ska utvecklas inom Initiativ Utö.
Att kompostera vass som ska bli till jord ger i förlängningen möjligheter att närodla växter. Eller kanske flytta jorden till karga skärgårdstomter på ön. En annan tanke de har är att börja med det som kallas aquaponisk odling, där fisk och växter odlas i system som visserligen behöver vatten, men där växtnäringen kommer från fiskens avföring.
Ett antal nya våtmarksprojekt på Utö ligger redan i stöpsleven.
För Utö Fladen tog det tre år från beslut 2012 och tillstånd till dess att konstruktionen av våtmarken stod klar 2015. Eldsjälarna bakom projekten hoppas att det ska kunna gå ännu snabbare den här gången. De har kunnat visa upp goda resultat och fått med många viktiga aktörer inklusive markägare, kommun, länsstyrelse och även EU på ett hörn.
– Vi har lärt oss mycket om hur man kan göra i olika steg. En viktig insikt är också att det inte bara handlar om att dra igång, utan att anläggningarna ska kunna skötas långsiktigt med underhåll som behöver göras kontinuerligt, säger Robert Cederlund.
Läs mer: https://initiativuto.se/
Facebookgruppen Våtmark
Fladen Utö
Nya våtmarksprojekt på Utö
1. Alsundet även kallad Källviksleden delar Utö och Ålö. Organiskt material har slammat igen sundet och insatsen syftar till att i framtiden förhindra att igenslamning sker, att syresättningen ökar i Byviken (norrut) och att öka fiskreproduktionen.
2. Ålö Gård inklusive dike till Alsundet/Källviksleden. För 30 år sedan bästa gäddvåtmarken. Idag igenslammat av organiskt material från djurmark och skog. Återställa sju hektar dels som näringsfälla som stoppar kväve och fosfor att komma till Alsundet/Källviksleden och sedan vidare till Östersjön. Dels att skapa en fantastisk ”gäddfabrik”. Även abborren är välkommen.
3. Våtmark på Utö skjutfält. Tillrinnande bäckars vatten samlas i en grävd våtmarksdamm som också utgör ”gäddfabrik”. Renat vatten rinner ut i Byviken.
4. Sedimenthantering utanför befintlig våtmark Fladen Utö. Idag utgör sedimentet, vid lågvatten, ett hinder för fisken att simma upp i våtmarken för lek. Iordningställande av bottenmiljön innebär också att det skapas lek- och uppväxtmiljöer för fisken i inre viken i Fladen Utö.
5. Gäddfabrik Gruvbyn. Ett mindre område som lämpar sig utmärkt för gäddlek. Kan också bli en plats för besökare att se och lära.
