Kampen mot planerna på ett Nobelcenter som riskerar att radera ut stora delar av Stockholms sjöfartshistoria fortsatte i förra veckan under ett stormöte om byggandet i Stockholm. 4 300 personer stödjer nu Facebookgruppen ”Bevara Tullhuset och hamnmagasinen på Blasieholmen”, och idén om att ha Stockholms fiskmarknad på den hotade tomten väcks i stället.
Mer än 170 personer samlades på Mosebacke i förra veckan, dit Nätverket Stockholm skyline, som värnar stadens rum, hade bjudit in till. Anledningen är de många byggprojekt som staden står inför, som Slussenombyggnaden, liksom planerna för Nobelcenter på Blasieholmen. Tanken med mötet var att förena de olika krafterna i staden som var och en för opinion mot olika byggplaner, i ett och samma nätverk.
På talarlistan fanns flera kända namn, som före detta FN-tjänstemannen Hans Blix och Johan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria, som båda kritiserade den hårdhänta exploateringen i staden. Bland annat att parker försvinner till förmån för hus, och att okänsliga tillbyggnader går igenom stadsbyggnadsnämnderna utan vidare.
Även om slussenfrågan var den mest brännande under kvällen, lyckades även planerna för Blasieholmen röra upp känslor. Kerstin Westerlund, arkitekt och tidigare ordförande i samfundet S:t Erik var mycket kritiskt till planerna på Nobelcentrets placering på Blasieholmen. Bland annat menade hon att förarbetet har varit under all kritik vad gäller arkitekttävlingen om den nya byggnaden:
– Man har inte ansträngt sig för att få med arkitekter som är vana vid den här typen av situationer i en stadsbild, det var tydligt i första omgången. Man tvingades därför minska det förskräckligt monstruösa resultatet av tävlingen. Men nu har andra steget av tävlingen genomförts och minskningen blev tyvärr inte så stor, sa Kerstin Westerlund.
Hon menar att tomten som avsatts för Nobelcenter helt enkelt inte kan ta emot en stor signaturbyggnad.
– Man kan fundera över om det går att göra det här på ett vettigt sätt, jag tror inte det. Skulle man över huvud taget tänka sig en byggnad som konkurrerar med Nationalmuseum på den här platsen, så borde den vara mycket mindre.
Enligt Kerstin Westerlund är problemen flera. Dels att två historiska byggnader måste rivas, Tullhuset och magasinsbyggnaderna från Kaffehamnen.
– Det är spännande byggnader som berättar en historia och förklarar en viktig del av Stockholm som sjöfartsstad, som nu håller på att försvinna.
Enligt Kerstin Westerlund använder förespråkarna för Nobelcentret på Blasieholmen samma retorik som alltid när man vill radera bort det gamla till förmån för det nya:
– De säger att ”det är ju inte så mycket med den här historiska byggnaden, interiören är ju utriven eller modifierad”. Men det spelar ingen roll, byggnaden berättar samma historia för det, och det finns sätt att rusta upp gamla hus. Det är ett väldigt försåtligt sätt att driva frågan.
Det andra stora problemet är att den nya byggnaden drastiskt förändrar Stockholm från båda hållen:
– Ett sånt här hus tar bort luftrummet av skärgårdsstaden, känslan av att Stockholm är byggd på skärgårdsöar. En stor bit av utsikten inifrån Nybroviken och känslan av öppenhet försvinner.
– Dessutom är det ett faktum att vi har en monumentalbyggnad i Nationalmuseum, en byggnad från sent 1800-tal som staten verkligen satsade på. Byggnaden är gjord för att stå i det fria, med utsikt från alla håll. Dessutom är det den enda, vad jag vet, kvarvarande museibyggnaden från den stora museibyggnadsepoken i Europa vid den här tiden, de övriga har blivit förstörda i krig och liknande.
Ett upprop mot planerna för Blasieholmen startade redan i höstas. I dag har gruppens Facebooksida mer än 4 300 stödjare, och strax över 1 500 namnunderskrifter har samlats in. Gruppen är kritisk inte bara mot vad som kommer att försvinna, utan också vad som kommer i dess ställe.
– Den här platsen borde kräva särskild eftertanke. Men i stället är samtliga arkitektförslag förödande i sin dominans, som om man har glömt bort att man verkar i en omgivning. Vad som började som ett ”Nobelmuseum” har nu blivit ett kongresscenter som med sina 20 000 kvadratmeter överträffar det nybyggda Stockholm Waterfront, menar en av gruppens initiativtagare Caroline Silfverstolpe som är tydlig med att det är platsen, inte själva Nobelcenter, som är problemet.
– Vi tror att det finns bättre upplägg för ett Nobelcenter, och vi undersöker nu alternativa platser där de kan få det utrymme de behöver, utan att det sker på bekostnad av historiska värden på platsen, säger hon.
I stället skulle Blasieholmen kunna utvecklas till en levande stadsdel på ett annat sätt:
– Vi tittar också på vad som skulle kunna göras för att gjuta liv i den aktuella tomten. Bland annat skulle Stockholms fiskmarknad kunna hålla till där, liksom en saluhall med ekologiska produkter och livsmedel från skärgården. Självklart utan att åsidosätta sjöfarten, den ska så klart ha företräde!
