KRÖNIKA. Trots att snöstormarna avlöst varandra i veckan som gått så har ändå ett välkommet vårtecken återvänt – båtmässan. Efter tre års inställda evenemang är det nog många som känner ett uppdämt behov att gå där igen, klämma på ett nytt sjöställ, känna doften av fernissa och förnimma en avlägsen bild av vinden i håret och saltstänk i fejset.
Båtmässan har alltid varit en plats dit jag och mina seglarvänner gått för att drömma. Inte om att någonsin äga något av de stora schabraken i miljonkronorsklassen, utan mer om att få glänta på dörren till en ny tid efter vinterns dvala och till ett bättre jag, som ser till att börja i god tid med vårrustningen och faktiskt lägger det där extra krutet på att skrapa botten i år.
I och med pandemin syntes ett märkbart uppsving för båtlivet – båtar såldes som smör och allt fler ville semestra på hemmaplan, och då gärna komma ut på sjön. Sedan svalnade köpyran. Efter att reserestriktionerna släppte var det nog många som vände blicken utomlands igen.
Men hur blir det nu? Ett osäkert omvärldsläge med skralare hushållsekonomi, krig i Europa och en dalande krona kanske snarare får fler att faktiskt fortsätta uppskatta Sverige som semesterland i allmänhet, och skärgården och båtlivet i synnerhet.
I veckans nummer får vi några inspel kring båtlivets framtid. Dels ger årets mässa (sid 20-21) en tydlig temperaturmätning kring miljö och hållbarhet som en faktor att räkna med på allvar nu även inom båtbranschen. Det känns hoppfullt att allt fler förstår och intresserar sig för båtlivets miljöpåverkan och kanske är paradigmskiftet här nu, där det inte längre är självklart att båtar ska drivas med bensin eller målas med giftiga bottenfärger.
Teknikskiftet med eldrift, bärplan, autonoma system och artificiell intelligens är på frammarsch och båtdelningstjänster ökar alltmer i popularitet.
Även på båtvarven, som nu laddar inför bråda tider, ser man en del trender. Anders Trygg på Skärgårdsvarvet Gräddö (sid 24-25) spanar bland annat kring att campinglivet, där båtarna varit som husbilar till sjöss, är på väg bort. Istället vill man ha det allt mer underhållsfritt och enkelt och låta båten fungera mer som transportmedel än en förlängd sommarstuga.
Hur framtidens båtliv blir får väl just framtiden utvisa. Men föraningar om annorlunda tider till trots, så inser jag att för egen del kommer jag nog inte bli någon särskilt mycket bättre människa i år heller, utan säkerligen börja med vårrustningen fem i tolv som vanligt.
