Drönare, satelliter, GPS, och sensorer hör till de tekniker som redan används inom lantbruket för att minska utsläppen. På sikt ska det leda till att också algblomningen blir mindre.
Med drönare och sensorer är det möjligt att mäta hur grödorna på åkern mår. Det gör att lantbrukarna kan reglera användningen av gödsel mer effektivt vilket ger bättre skördar och miljövinster.
– Med sensorer mäter vi hur höstvetet växer om våren och kan rapportera hur mycket näring det tar upp, säger Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen.
Sedan tre år finns satellitbilder över de enskilda gårdarna. De visar var man gödslat tillräckligt eller för lite så att gödselspridarna kan ställas in optimalt och bara tillföra kvävegödsel där det finns behov.
Det pågår mycket forskning och utveckling. Tillexempel mätning av kväveläckage online i dräneringsrören och ogrässprutor med fotosensorer som kan skilja på ogräs och nyttoväxter. En teknik som redan fått stor praktisk tillämpning är att traktorer kan autostyras med hjälp av GPS-teknik.
– Då kommer traktorn ihåg var den kört så den inte kör dubbelt. Det spar tid och bränsle, säger Stina Olofsson.
Satelitstyrda gödselspridare har fått stort genomslag bland landets lantbrukare. Med tekniken kartläggs hur tillväxten varierar över fältet så att rätt mängd gödsel portioneras ut på varje plats.
– Jag vågar påstå att vi inom lantbruket blivit effektivare och minskat spillet. Här finns mycket miljö att vinna och pengar att spara, säger Stina Olofsson.
När det gäller fosforläckage konstaterar hon att det finns svårigheter då mycket av det ligger inbäddat i sediment på Östersjöns botten.
– Vi kan inte lova att det syns snabba förändringar men vi kan visa att tillförseln av kväve och fosfor minskar, säger Stina Olofsson.
Fakta/Greppa näringen
Ett projekt som drivs av Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna samt företag i jordbruksbranschen och som finansieras av Landsbygdsprogrammet. Greppa näringen syftar till att minska utsläppen genom att bistå lantbrukare med kunskap och ny teknik.
