Nu har de lämnat Skärgårdsstiftelsen – men deras gärningar har gjort kvarstående avtryck.
Skärgårdens hederspris 2022 går till Skärgårdsstiftelsens alla avgående tillsynsmän och naturvårdare.
De flesta som någon gång besökt skärgården har märkt av deras arbete. Att röja i markerna, välkomna besökare, tömma sopor och dass, reparera bryggor och byggnader, räkna fåglar, skjuta mink, dra båtförare av grund, släcka markbränder och bedriva viltvård – listan kan göras lång över de arbetsuppgifter som de mångsysslande tillsynsmännen och naturvårdarna utfört på öarna sedan generationer tillbaka.
Sedan det blev känt tidigare i år att Skärgårdsstiftelsens omorganisation skulle innebära att den stora majoriteten av dem, 24 av 26 personer, behöver lämna sina tjänster har de fått ta emot hyllningar från såväl öbor som besökare i skärgården. Stödet har även visat sig i ett rekordstort antal nomineringar till årets hederspris.
– Jätteroligt! Det är uppskattat och värmer verkligen. Det är knappt att man kunnat åka med soporna i sommar utan att folk kommit springande och vill prata, säger Urban Söderberg, som varit tillsynsman på Jungfruskär, Rögrund och Långviksskär.
Vi möter honom och ytterligare några av de avgående tillsynsmännen på konstmuseet Artipelag på Värmdö för att lämna över diplom, blommor och prischecken på 20 000 kronor. Över en kaffe berättar de om hur jobbet har varit. Flera av dem har haft långa anställningar som spänner över decennier.
– Jag började som timvikarie och hade egentligen bara tänkt vara kvar i något år innan jag gick vidare till något annat, men det blev 38 år till slut, säger Karen Andersson som både varit tillsynsman på Björnö och jobbat inne på kontoret.
Det har varit ett jätteroligt jobb, tycker hon.
– Det mest minnesvärda har varit alla möten med människor ute i skärgården, och alla fina områden såklart. De är unika.
Per Schierman, arrendator och tidigare tillsynsman på Hjälmö, instämmer.
– Framförallt har det varit naturvården jag brunnit för. Det är lite jobbigt att sluta med nu.
Till synes kanske arbetet verkar ensligt, men tillsynsmännen berättar om ett yrkesliv präglat av gemenskap och kamratskap. Om hur alla hjälptes åt när det skulle byggas en ny lagård på Lådna till exempel, och om de många studieresor som kollegorna gjort tillsammans under åren till Norge, Gotland, Åland och Jämtland för kunskapsutbyte med andra naturvårdare.
Att vara tillsynsman har blivit lite som en identitet.
– Det är ju en livsstil, säger Urban Söderberg.
Att ha jobbet runt knuten från hemmet och kunna vara på plats i närområdet under i stort sett alla dygnets timmar är en styrka. När Alfrida härjade skoningslöst på öarna under de första januaridagarna 2019 var tillsynsmännen ute och arbetade medan stormen fortfarande pågick.
– Vi fyllde en viktig funktion då, säger Jonny Nord från Arholma.
I samband med omorganisationen erbjöds flera tillsynsmän nya tjänster som driftstekniker, som de kommer heta framöver, men de var omöjliga att ta. Dels på grund av den ohållbara restiden till och från de fastlandsbaser som placerats på Gålö, Boda och Riddersholm som driftsteknikerna ska utgå ifrån varje dag. Men även för att de nya heltidstjänsterna inte tillåter några bisysslor.
– Då blir det väldigt svårt att tacka ja. Jag kan ju inte sälja min gård bara för att jobba för Skärgårdsstiftelsen. Det är bara ett hobbyjordbruk, men bor man på jordbruksfastighet har man automatiskt ett företag, säger Karen Andersson.
Många har luftat farhågor om att den rika kunskap och lokalkännedom som tillsynsmännen byggt upp under många år i sina områden nu försvinner. Tillsynsmännen själva ser med blandade känslor på framtiden:
– Det kommer bli en stor förändring. Jag ska inte säga att det kommer bli käpprätt fel, men att det blir annorlunda är klart. Det kan bli bra och det kan bli dåligt. Men det är svårt att se det positiva i att man tar bort alla dessa ögon i skärgården nu, säger Urban Söderberg.
– En omorganisation var säkert nödvändig och målet med den, att få till en bättre arbetsmiljö och jobba mer tillsammans, är jättebra. Men man hade kanske kunnat göra det på ett annat sätt. Det tar tid att komma in i stiftelsen och det är säkert inte lätt att komma in som ny. Det tar lång tid att få en förvaltare att förstå vad som faktiskt händer på områdena, säger Karen Andersson.
Nu går de vidare åt sina olika håll. För en del är pensionsåldern alldeles inom räckhåll eller till och med förbi. För andra, som har desto fler år kvar i arbetslivet, är framtiden desto mer osäker.
– Jag ska växla upp mitt jordbruk och lägga till lite naturvård och trädgårdsjobb. Det är vad jag kan. Men det finns inte obegränsat med sådana jobb, så det är lite nervöst, säger Karen Andersson.
Vad ska ni göra med prispengarna?
– Det vore roligt med en resa, kanske till Finland eller så, säger Urban Söderberg.
– Då kommer man ifrån lite. Och nu har vi ju tid!
FAKTA/Skärgårdens hederspris
• Priset, som består av ett diplom samt 20 000 kronor, delas ut årligen sedan 2018 till någon som gjort förtjänstfulla insatser för att främja, bevara eller utveckla Stockholms skärgårds särart.
• Tidigare års pristagare är Nina Holm (2018), Margareto Nilsson (2019), gruppen Rädda Värmdös öskolor (2020) samt Stockholms Skärgårdsnät AB (2021).
• 2022 års pristagare är Skärgårdsstiftelsens avgående tillsynsmän och naturvårdare.
• Motiveringen lyder: “I decennier har gruppen vårdat och vakat över skärgårdens natur och fauna. Med stort engagemang, lokalkännedom samt specialkunskaper har de även servat öarnas bofasta och besökare året om i alla väder på otaliga sätt. När nu denna epok går i graven blir det uppenbart att deras insatser för skärgården inte kan överskattas.”
