Lagom till hösten när butiker och krogar runt om i skärgården bommar igen, väljer krögarna på Pärlan, Möja, istället att satsa full fart framåt. I snöstorm eller iskyla har krogen öppet hela vintern.
Det är i början av april och våren börjar äntligen anas i luften även om kalla regnstänk faller från den grå himlen. Vid restaurang Pärlan på Möja börjar dagens första lunchgäster att anlända. Krogen brukar egentligen vara stängd vid den här tiden, men i september förra året, lagom till att turistsäsongen led mot sitt slut, valde makarna Per och Elisabeth Kristiansson att gå emot strömmen och de hyrde krogen och satsade på mat och musik hela hösten och vintern.
– Vi har sett vilsna turister vandra omkring i september, när det är stängt. Vi fick ett infall och frågade ägarna om vi kunde hyra restaurangen över vintern, säger Per Kristiansson.
Att en förlängd säsong var efterlängtad insåg man direkt. Under hösten gick det betydligt bättre än man hade förväntat sig.
– I september hade vi fullsatt alla lördagar utom två. På fredagarna har det varit från halvfullt till fullt. Vi blev väldigt förvånade över mottagandet. Vissa har valt att ta upp sina båtar senare och vi har haft gäng som kommit från Åkersberga. Jag tror marknaden för ett socialt liv på en ö är större än man tror.
Efter lunchen lugnar det ned sig ett par timmar innan middagsgästerna börjar komma. Fritidshusägare har börjat anlända till ön, men till krogen kommer fortfarande nästan uteslutande öbor. Ett par av den, Annelie och Rolf Åkesson har letat sig ner för en bit mat.
– Vinteröppet är ett av de bästa initiativen som gjorts. I mitt fall så kommer jag aldrig från ön, jag har saknat att det inte funnits ett ställe, säger Rolf Åkesson.
Han får medhåll av Yvonne Olsson vid bordet bredvid.
– Det är jättebra, nu har man ett alternativ till att titta på TV.
Att hålla en krog vinteröppet på Möja innebär många utmaningar. Det mest uppenbara är att det helt enkelt inte finns så många människor ute på ön vintertid. Det är dessutom långt till fastlandet och sannolikt saknas samma krogkultur som inne i stan, folk träffas hos varandra för att umgås istället. För att locka besökare har krögarna fått jobba med många saker, bland annat försöker man erbjuda lite annorlunda mat. För dagen serveras bland annat gås i apelsinsås och bouillabaisse.
– Vi har bestämt oss för att servera tre rätter varje vecka, vi vill att man ska få chansen att äta olika typer av mat. Men vi har det tufft, folk är väldigt duktiga på att laga mat här på ön, säger Per Kristiansson.
Andra, mer allmänna, svårigheter med verksamhet på Möja är bristen på boende och gästhamnsplatser. Något hotell finns inte och vandrarhemmet på ön ligger ute för försäljning. Det är inte klart vad som kommer att hända med det framöver. I sommar har man därför tagit fram en egen lösning.
– Bristen på boende och gästhamnar begränsar möjligheten att komma hit. Vi ska därför starta en egen taxibåt redan i vår, ”pärlbandet”. Den ska gå några gånger om dagen och skjutsa folk mellan olika öar och naturhamnar.
Förutom Möja är Högböte, Hemholmen, Säck, Svartsö och Sollenkroka några av de planerade stoppen. Sena kvällar kommer alltså gäster att kunna ta sig till fastlandet om de önskar. Priser och tidtabell är ännu inte satta. Per Kristiansson har huvudet fullt med idéer om hur man kan utveckla verksamheten och nämner bland annat temakvällar, delikatessdisk och handelsbod.
Per och Elisabeth har ingen speciell anknytning till Möja. De har båda arbetat inom IT-branschen tidigare och drivit en krog i gamla stan. Att komma som nya till ön tycker de har fungerat bra, även om det funnits olyckskorpar som kraxat.
– Det går aldrig, så har man aldrig gjort, det har vi fått höra. Vi har inte tjänat några stora pengar, men klarar oss. Vi har dock insett att under januari och februari ska vi ta semester.
Trots att det stundtals under vintern varit svårt så är makarna inte avskräckta. Det är klart att de kommer att fortsätta driva krogen fram till årsskiftet.
– Det har gått bra, vi hade inte förväntat oss någon succé. Vi har gjort det här på prov, säger Elisabeth Kristiansson.
Efter middagen tunnar det snabbt ut. Efter tio är det tomt i lokalen och servitören Tobias Lundberg stänger för kvällen, även om öppettiden är fram till ett.
– Det händer att folk kommer senare, då öppnar vi igen, säger Per Kristiansson.
Mörkret sänker sig över Berg och det är lugnt och stilla. Strax före ett hörs det smattrande ljudet av fyrhjulingar som svänger ner mot krogen, men de törstiga förarna får vända igen, sista beställning är redan passerad denna gång.
