...en av många svenska skärgårdsportugiser. Halva året bor hon i Luz på Algarvekusten, andra halvan på Ornö.
Varför flyttade du till Portugal?
– Vi ville prova på att leva i en annan kultur och klimat. Jag har reumatism så värmen är bra för mig. Dessutom sålde min man sitt företag och då hade vi möjligheten att ta steget. Så för fyra år sedan flyttade vi till Algarvekusten, men behöll sommarhuset på Ornö. Vi är i Portugal från mitten av september till mitten av december. Sen åker vi hem till Sverige och firar jul och åker tillbaka i mitten av januari och stannar fram till april.
Finns det några likheter mellan Stockholms skärgård och Algarve?
– Det är inte mycket, förutom närheten till havet. Och så är det ofta kallt i Atlanten, precis som det är i Östersjön. Det är inte som Medelhavet. En annan likhet är att det mycket lugnare att leva här, precis som i skärgården. Folk stressar inte så mycket, tempot är lägre. Det är inte som att bo i Stockholm.
Vad saknar du mest när du är i skärgården respektive i Luz?
– När jag är hemma och det blir höst saknar jag värmen och ljuset i Algarve. Och så saknar jag den färska apelsinjuicen. I Luz saknar jag den fantastiska naturen i skärgården, att bara sitta nere vid bryggan och titta ut över vattnet. Sedan saknar jag havsöringsfisket, och familj och vänner, förstås.
Hur var pandemin som skärgårdsportugis?
– I Portugal blev det en tuff lockdown med poliser som åkte runt och kontrollerade oss. Det var obehagligt. Det var underbart att komma hem till skärgården och friheten i Sverige och slippa masker och människor och bara kunna vara i det fria. Skärgården har varit bäst under pandemin.
Vad är det bästa med att dela tiden mellan skärgården och Portugal?
– Att man kan vistas utomhus året runt utan att frysa och dessutom få uppleva våren två gånger. Det är som att bo i två paradis.
