...Ivan Tolgén, 97, som i lördags deltog i en ceremoni på ön Märsgarn för att hedra de 33 sjömän som omkom för 75 år sedan vid jagarolyckan på Hårsfjärden.
Ivan Tolgén, som bor i Högdalen i södra Stockholm är såvitt känt den ende nu levande sjömannen som var i aktiv tjänst i flottan i närheten av Märsgarn vid olyckstillfället den 17 september 1941. Minnesceremonin arrangerades av föreningen Flottans Män.
Hur minns du händelsen med jagarna som exploderade vid kajen på Märsgarn?
– Jag låg på en annan båt i närheten och var en av dem som blev beordrad att gå iland på Märsgarn och så att säga städa upp. Det var kläder uppe i björkarna och likdelar utspridda. Vi fick hinkar att samla upp rester i. Det var ingen trevlig syn.
Vad har du för tankar och känslor när du återser platsen idag vid minnesceremonin?
– Jag tänker på en löjtnant som jag kände och som svårt skadad sjönk under ytan. Den utläckta oljan på vattnet brann. Det var ruggigt.
– Det var en fin ceremoni i dag. Även om det var litet svårt att höra vad som sades när flottans fartyg åkte utanför med bullrande motorer och min hörsel inte är den bästa.
Det är fortfarande oklart vem eller vilka som utlöste explosionen av de stridsladdade torpederna som fanns ombord. Har du någon teori om vad som hände?
– Nej. Egentligen inte. Det har ju pratats mycket om det under årens lopp. Utredningen efteråt pekade på att det antingen var en vådasprängning eller ett sabotage. Men vi vet inte säkert.
Fortsatte du inom flottan efter den här händelsen?
– Ja, i olika omgångar som reservare. Jag var bland annat med och hämtade de fyra jagare i Italien som sedan togs ifrån oss av den engelska flottan på Färöarna, där vi blev tillfångatagna. Efter två veckor fick vi tillbaka fartygen, men fick hämta dem i Kirkwall dit engelsmännen fört dem. Då var allt löst ombord borttaget, till och med tallrikar och bestick. Men vi kom hem med jagarna till slut.
Du gick iland 1947 som kapten i reserven. Hur blev livet sedan?
– Under många år var jag i hotellbranschen, bland annat i Norrköping, Eskilstuna och Stockholm. Jag jobbade jämt och ständigt. En längre period jobbade jag med att renovera Ryfors golfbana, nära Mullsjö i Västergötland där jag är född.
– Numera sköter jag mig själv utan hjälp, så här långt. Jag umgås en del i Flottans Män och brukar även vara på Skeppsholmen ibland och lära ut knopar och stekar.
En bonusfråga. Vad är receptet för att uppnå din aktningsvärda ålder?
– Jag har jobbat jämt. Aldrig haft någon semester, förutom en månads ledighet under en period som minröjare under slutet av 40-talet. Det var ganska skönt att vara ledig då, som jag minns det.