Foto: Mark Harris/SLU
En utvärdering av längre tids fiskeförbud i åtta svenska vattenområden har genomförts av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Förutom att fiskbestånden i de flesta fall ökat snabbt så har också viktiga ekosystem restaurerats tack vare fiskeförbuden.
I Sverige är det runt en procent av kust- och havsområdena där inget fiske tillåts, men trots den låga siffran har vi störst andel fiskefria områden i Europa.
– Det visar tydligt hur svagt skyddet av havet är. Nu står vi dock inför en unik ambitionshöjning, i och med att vi inom EU åtagit oss att införa strikt områdesskydd i tio procent av havsområdena, säger Ulf Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU, i ett pressmeddelande.
Därför har forskare vid SLU tittat på hur fiskefria områden skulle kunna användas för att förbättra situationen för fisk och livsmiljöer i havet. Man har sammanställt undersökningar av åtta områden, varav de flesta varit stängda i över tio år. Arterna som ingått i undersökningarna är torsk, gädda, abborre, gös, sik, piggvar, skrubbskädda och hummer.
– Resultaten visar att fisken vanligtvis snabbt ökar i både antal och storlek när områdena stängs för fiske. Efter fem år är bestånden i medeltal tre gånger större i de fiskefria områden jämfört med liknande områden där fisket fått fortsätta, och effekterna fortsätter öka när områdena varit fredade längre, säger Ulf Bergström.
Men man har också sett exempel där ingen återhämtning skett. Exempelvis vad gäller torsken i Havstensfjorden i Bohuslän som inte har ökat, trots att området varit fredat under tolv års tid, eller i Kattegatt där torsken återhämtade sig efter några års stängning, men därefter minskade till rekordlåga nivåer.
– Tyvärr måste vi konstatera att förvaltningen har misslyckats både med att skydda och återuppbygga torskbeståndet i Kattegatt. Torsken har inte lyckats återhämta sig och beståndets status har snarast försämrats. Det fiskefria området är för litet för att kunna skydda torsken och regeländringar har gjorts som i praktiken återigen utsätter torsken för ett ökat fisketryck, säger Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Det räcker inte heller enbart med fiskeförbud för att stärka svaga fiskbestånd, visar bland annat områdena Gålö i Stockholms skärgård och i Licknevarpefjärden i Östergötland, där de positiva effekterna för fisken avtagit i takt med att säl och skarv ökat.
– Här finns en tydlig målkonflikt mellan förvaltningen av säl och skarv å ena sidan och förvaltningen av kustlevande fiskarter å den andra. Resultaten visar att vi i vissa fall kan behöva reglera inte bara fisket, utan även säl och skarv om bestånden av kustfisk ska kunna återhämta sig, säger Ulf Bergström.
Utöver att enbart stärka fiskbestånden har fiskeförbudet också medfört som positiv effekt att viktiga ekosystemfunktioner återetablerats. Till exempel har små betande kräftdjur ökat vilket reglerar förekomsten av trådalger och motverkar övergödning, ålgräs och blåstång har ökat vilket gynnar fiskars reproduktion, och mjukbottnar har skyddats från skadliga effekter från bottentrålning.
