– Olika former av sjökort och kartor har förkommit väldigt tidigt i många olika kulturer. I organiserad statlig form räknar Sverige sin sjökarteverksamhet tillbaka till år 1643 när Johan Månsson fick uppdraget att förbättra möjligheterna till sjöfart i svenska vatten. Han skrev en seglingsbeskrivning över Östersjön och gav också ut ett sjökort, säger Eva Hult vid Statens maritima museer.
När stormakten Sverige växte sig större på 1600-talet växte också ett behov av att navigera på ett säkert sätt i skärgården och i Östersjön. De första svenska sjömätningarna gjordes på 1600-talet och var i huvudsak för militära ändamål.
– Under 1600-talets senare del framställdes sjökort av Wachenfeldt, Gedda och Nils Strömcrona. Sjökartearkivet i Karlskrona brann 1790 och då gick mycket förlorat. 1756 startade sjökortsförbättringar. 1772 fortsatte Johan Nordenankar med detta och de tidigare småskaliga korten kompletterades med storskaliga, säger Eva Hult.
Bland de första nedtecknade sjökorten finns den så kallade Carta Marina från 1539 av Olaus Magnus (1490-1557). Carta Marina är den första karta som visade Skandinavien och Östersjön på ett någorlunda vettigt sätt. Carta Marina betraktas idag som ett mästerverk och en historisk klenod. Sveriges siste katolske ärkebiskop lade ner tolv års arbete på kartan innan den trycktes i Venedig år 1539.
År 1643 blev Johan Månsson utnämnd till chef för alla ”kronans styrmän” och hade ansvar för deras utbildning. År 1644 gav han ut en sjöboksbeskrivning med utländska böcker som förebild och året därefter publicerade han en sjökarta av Sigismund Vogel. Dessa var till stor hjälp i undervisningen av de svenska kartritarna.
Med tiden växte sig sjöfarten allt större i betydelse och därmed även skeppen. De blev svårare att manövrera vid kuster och i trånga passager och därför krävdes nya, mer exakta sjökort.
Petter Gedda utförde 1687– 92 mätning av kusten från Blekinge till Bohuslän samt Vorpommern och sammanställde en serie handritade sjökort år 1693. Resultatet redigerades till Sveriges första sjöatlas.
– Det nya i Geddas sjökort var att han markerat några sjödjup, vilket var väldigt viktigt. Samma år gav Rosenfeldt ut en lärobok i navigation, i vilken två sjökort över Östersjön och Finska viken häftades in och var ritade av Petter Gedda. Dessa är de första tryckta sjökorten som är baserade enbart på svenska mätningar.
Förr så mätte man med handlod som gav djupet, samtidigt så fick man positionen via vinkelmätning från land.
Hur såg de äldsta sjökorten ut? Vad hade de för detaljer?
– Man mätte djup med lod och använde kompass. Mätningarna utgick från Lantmäteriets kartor som ofta, liksom seglingsbeskrivningar och sjökort, innehöll många fel. Runt 1700 erhåller sjökorten mera djupsiffror och djupkurvor. Från 1860-talet förstorades kartskalan. I ”Sveriges sjökarteväsende 1643-1993” av Ulla Ehrenswärd finns tekniska beskrivningar hur de gjort på olika vis och hur arbetet organiserades.
Fiskare, allmoge och under senare tid också lotsar, använde i äldre tid sällan sjökort. De hade stor kunskap om de lokala förhållandena enligt erfarenheter och muntlig tradition. Det var vanligare bland örlogsfartyg och ostindiefarare att man använde sjökort än inom handelssjöfarten.
– I militära bestämmelser från åtminstone 1800-talet framkommer att det funnits såväl öppna som hemligs sjökort. Vad jag förstår så gäller detta fortfarande för marinen. På handelsfartyg var nautiska instrument som kompass, kikare samt sjökort, privata och tillhörde vanligtvis befälhavaren. Läskunskapen var förövrigt inte alltid på bra. Förtoningar är en intressant variant. Förtoningar är avritade kuster. Ofta fick unga sjöofficerare i uppgift att göra sådan i studiesyfte och med avsikt att skärpa sitt seende, säger Eva Hult.
Idag framställs Svenska sjökort vid Sjöfartsverkets sjökarteavdelning och omfattar olika serier. Översiktskort och kustkort täcker stora havsområden, medan skärgårdskort och specialkort är mer utförliga och har större skala, vanligen 1:50 000 och 1:25 000. Förutom dessa förekommer båtsportkort, insjökort för insjöar och kanaler, deccakort med radionavigeringssystemet Decca, samt fiskerikort för fiskerinäringen.
Källor: Sjöfartsverket, Nationalencyklopedin, Wikipedia
