Catrin och Mikael Hedlund vill flytta ut till Gällnö och bosätta sig permanent där de tänkt utveckla sin verksamhet genom att bygga uthyrningsstugor. Nu stoppas projektet av Värmdö kommun eftersom området är belagt med utökat strandskydd. Det spelar ingen roll att stugorna skulle ligga i skogen och dolda från stranden, att andra byggnader finns i närheten och att projektet skulle främja det rörliga friluftslivet.
– Det känns som att man är väldigt utlämnad, säger Michael Hedlund.
Mikael och Catrin Hedlund driver sedan 2011 ett fiskecamp och uthyrningsverksamhet på Gällnö. De tar främst emot utländska turister och företag från Tyskland, Österrike och Schweiz och har många återkommande gäster. Deras ambition är att kunna försörja sig på verksamheten och flytta ut till Gällnö permanent, men för att kunna göra det behöver de bygga fler uthyrningsstugor.
Det har inte visat sig så lätt. Familjens mark är stor och ligger inom strandskyddsområde. Strandskyddet är en del av miljöbalken som är en förbjudande lagstiftning. För att få utföra något som strider mot lagen måste man uppfylla ett antal särskilda skäl. När en fastighet har utökat strandskydd på 300 meter som Hedlunds fastighet, så har länsstyrelsen bedömt den som mer skyddsvärd. Det innebär att miljön ska värnas och att man inte långsiktigt får begränsa det rörliga friluftslivet. Det är många aspekter som väger tungt i kommunens bedömning, men en stor del handlar om att titta på hur ianspråktagen fastigheten är. Att en yta är ianspråktagen betyder att den i dagsläget inte är tillgänglig för allmänheten att vistas på. Att det syns att det är en tomt där det bor människor till exempel.
Familjens tomt är en jordbruksfastighet, avstyckad i ett antal delar. Tre sommarstugor har funnits på marken sedan 70-talet och det är dem som familjen har hyrt ut. De uthyrningsstugor man vill bygga skulle ligga mitt på ön, i nära anslutning till de hus som redan finns, men på en annan del av den avstyckade tomten.
Mikael Hedlund tycker att han uppfyller flera av dispansskälen som skulle göra det möjligt att bygga på marken trots strandskyddet. Bland annat att den del av marken han vill bygga på inte används av allmänheten, eftersom de befintliga husen redan ligger så nära.
Men bygg- och miljöavdelningen på Värmdö kommun bedömer att dispansskälen inte är uppfyllda. Det spelar helt enkelt ingen roll att de andra husen familjen äger ligger precis bredvid eftersom de inte är byggda på samma tomt. Något som Mikael Hedlund har svårt att förstå.
– Jag förstår att man inte ska bygga hur som helst i skärgården, men det måste kunna skötas från fall till fall på nåt sätt. Man kan inte bara avskriva ärenden utan att ens ha varit ute och tittat utan bara utgått ifrån en karta. Det har inte gått en människa där vi vill bygga, sen vi flyttade hit. Snarare kommer vi göra det lättare att komma ner mot stranden så att allmänheten kan bada.
Hedlunds upplever att de inte får någon hjälp från kommunen.
– Vi vill ju utöka vår verksamhet för att kunna leva på den och vara en del av Gällnö. Det känns som att man är väldigt utlämnad och det är inte mycket vi kan göra. Vi har försökt vara tillmötesgående, men kommunen har inte visat något som helst intresse av att hjälpas oss vidare eller ens svara på våra frågor.
Jelinka Hall, avdelningschef på bygg och miljöavdelningen på Värmdö kommun menar att strandskyddet är ett stort myndighetsansvar.
– Strandskyddet finns ju till för att vi ska ha en skärgård även för kommande generationer, så att det inte byggs igen. Min utredning utifrån ansökan visar att tomten där uthyrningsstugorna ska byggas är mark som inte bedöms vara i anspråktagen på det sättet att dispans kan medges. Där strandskyddet har förlorat sitt syfte är det inte alltid svart eller vitt, men den här fastigheten som är extra skyddsvärd har mycket skog och naturmark. Skulle lagstiftningen tillåta en exploatering kan uthyrningsstugorna komma att utökas mer.
Hon menar att det ska bli intressant att se vad länsstyrelsen tar för beslut, eftersom det är viktigt att få de ärenden som ligger i gråzonen prövade i högre instanser för att få rättspraxis.
Sune Fogelström, på Möja är ordförande i Skärgårdarnas riksförbund och bekräftar bilden av att många inte känner sig lyssnade på.
– Många av våra öar är inte ens 600 meter tvärsöver och flera har vattendrag och insjöar som det kan bli strandskydd runt omkring. Det slår ut hela öarna. Det är självklart viktigt att värna vissa principer som allmänhetens rätt till fri passage, men verksamhetsbyggnader som är för allmänhetens väl och ve kanske ökar tillgängligheten istället. Vi hävdar att man måste tänka mer funktionellt med målet att marken ska brukas av så många människor som möjligt och inte bara av en familj. Det måste väga tyngre än just var exakt huset står.
Den rekommendation som många riksdagsledamöter, vilka Skärgårdarnas riksförbund pratat med, ger är att skaffa en bra advokat om man inte känner sig hörd eller sedd och gå till domstol.
– Det är inte bra att den som har stora ekonomiska och kompetensmässiga resurser nästan alltid kommer igenom förr eller senare. Man kan bara titta sig runt i kring i skärgården, så kommer man att se att det är på det sättet. Bara det säger ju att lagtexten måste ses över så att det blir en rättssäker process.
