Kritiken mot processen för nationalparksbildningen i Nämdöskärgården fortsätter. Nu bemöter Naturvårdsverket klagomålen på att kommunikationen med boende och andra berörda i området brustit.
– Det finns fortfarande alla möjligheter att göra sin röst hörd, säger biträdande projektledare Maria Taberman på Naturvårdsverket.
Projektet att bilda en nationalpark i Nämdöskärgården har pågått sedan 2020 och drivs av Naturvårdsverket i samarbete med länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt Värmdö kommun.
Calle Bergsman, som är boende på Orrön och verksam i Orrö Tomtägarförening vars marker och vatten gränsar till den tänkta nationalparken, är en av dem som är mycket kritisk till hur processen hittills genomförts.
– Man har inte undersökt förutsättningarna och tagit reda på varför man ens ska ha en nationalpark, säger han.
I ett öppet brev till Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger skriver han att Naturvårdsverket och länsstyrelsen inte har följt gängse normer för hur en nationalpark ska bildas, nämligen att de närmaste intressenterna och markägarna ska tillfrågas, beredas möjlighet att yttra sig och komma med relevanta synpunkter.
“Ingen information har delgetts till mig som nära markägare, ingen information har getts till ”grannar” på Hemskär/Jungfruskär m.m, ingen information har getts till Orrö Tomtägarförening, ingen information har getts till Nämdöskärgårdens Företagarförening, ingen information har getts till Aspö byalag. Vad jag förstått ska Naturvårdsverket och länsstyrelsen pejla av opinionen hos närstående/berörda parter och inhämta relevant information som är viktig för ett eventuellt nationalparksbildande, detta har inte gjorts”, skriver han i brevet.
Den 4 juli ordnades ett dialogmöte på Nämdö med representanter från länsstyrelsen och Värmdö kommun, där dock ingen från Naturvårdsverket deltog. Då beslutades bland annat att det nu ska bildas en grupp representanter för boende i Nämdöskärgården som ska fungera som motpart i kommunikationen med myndigheterna. Men det räcker inte, menar Calle Bergsman.
– Det är riksdag och regering som beslutar om nationalparker. De uppdrar till Naturvårdsverket som i sin tur har delegerat det vidare till länsstyrelsen. Men länsstyrelsen är inte beslutsmässiga i det här, därför är det inte intressant att sätta till grupper där länsstyrelsen är motpart, säger han.
Maria Taberman är biträdande projektledare för nationalparksprojektet på Naturvårdsverket. Hon förklarar varför kommunikationen med närboende och berörda hittills inte fungerat optimalt.
– Vår ambition är absolut att vi ska ha mycket kommunikation med de som påverkas i närliggande områden. Men vi har haft en pandemi som pågått i princip ända sedan projektet startade 2020. Det har varit en utmaning för oss från myndighetshåll att nå ut och bland annat ordna möten. Digitala möten är ju något som växt fram under de senaste åren och vi har resonerat kring möjligheten att arrangera sådana, men då är risken att man exkluderar en del personer. Därför har vi inte gjort lika mycket som vi hade velat och hoppats kunna göra vad gäller kommunikation utåt.
Samtidigt är inte loppet kört, säger hon.
– Det finns fortfarande alla möjligheter att göra sin röst hörd. Planen är att parken ska vara invigd 2025, men innan dess ska vi ta fram förslag till syfte, föreskrifter och skötselplan och där vill vi ha inspel i arbetet.
I slutet av augusti ordnas ett möte för just detta.
– Då bjuder vi in andra parter för att komma med synpunkter, bidra med kunskaper och ställa frågor.
Stämmer det att Naturvårdsverket delegerat projektet till länsstyrelsen?
– Nej, vi är i högsta grad delaktiga. Att vi inte var med på mötet den 4:e juli kanske har gett det intrycket, men så är det alltså inte. På mötet i augusti kommer vi att vara med, säger Maria Taberman och fortsätter:
– Det är riksdagen som fattar beslut om att ett område blir nationalpark och Naturvårdsverket som fattar beslut om föreskrifter och skötselplan för nationalparken. Man kan uppfatta det som att länsstyrelsen inte har någon beslutsmöjlighet eftersom de inte har det formellt enligt lagstiftningen. Men hela projektet bygger på att vi samarbetar med länsstyrelsen. Vi behöver både deras arbetsinsats i processen och deras lokalkännedom. Länsstyrelsen får ekonomisk ersättning för det arbete de utför i bildandeprocessen.
