Mer än hälften av fastighetsägarna med enskilt avlopp i södra skärgården har frikostiga, livslånga dispenser från slamsugning och latrintömning. Trots inventering av avloppen, miljöriskerna och att hämtning i de flesta fall är möjlig.
Enligt siffror från Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, i Nynäshamn, Haninge och Tyresö, har sju procent, eller drygt 1 000 av totalt 15 000 fastighetsägare med enskilt avlopp, fått livslånga, personliga dispenser från slamsugning och latrintömning.
Men enligt uppgifter till Skärgården är siffrorna missvisande, då de omfattar fastigheter på fastlandet. På öarna däremot, den känsligaste miljön, har minst hälften av fastighetsägarna fått dispens. I stället komposterar de själva latrin och slam. Något som gör att de slipper hämtnings- och tömningskostnaderna.
Dispenserna ges trots EU:s vattendirektiv vars mål är att uppnå minst god vattenstatus år 2015. Och trots att det vad Skärgården erfar i de allra flesta fall, cirka 4 av 5, går utmärkt att lösa både latrinhämtning och slamsugning. Att Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, SMOHF, är så frikostiga med dispenserna är negativt för miljön i södra skärgården, menar en person som är insatt i frågan:
– Det är ett skämt, det handlar om ett falskt kretslopp. Där naturen är som känsligast får fastighetsägarna mest eftergifter. Hade man inte varit så frikostig med dispenserna hade man kunnat få bort mycket av näringsämnena och kört dem till reningsverk. I stället komposteras det på öar som i princip bara består av ett tunt jordlager på berg, och lakas ut i vikar och hav.
I dag är cirka 30 procent av avloppen inventerade och krav har ställts på någon form av avlopp. De flesta mindre hushåll på öarna saknar toalett, men producerar däremot gråvatten, BDT, där slamavskiljare eller gråvattenfilter krävs. Slamavskiljaren ska tömmas, men att få dispens och själv sköta komposteringen är enkelt. Men på en ö kan det skapa problem:
– Vad är miljövinsten? Man flyttar bara problemet, i många fall skopas slammet bara upp och läggs 200 meter bort, där det ändå lakas ut.
Risken finns även att slammet inte töms alls och tjocknar till dess att ämnena går direkt ut i marken. Gråvattenfilter i sin tur blir mättade och ska lämnas in till återvinningscentralen och bytas för att kunna fortsätta rena vattnet. Något som i dag sker utan tillsyn och kan misskötas av okunniga fastighetsägare, vilket gör att orenat vatten släpps igenom.
Enligt Stefan Engblom, chef för Landsbygdsavdelningen vid SMOHF, beror de frikostiga dispenserna på att SRV, som sköter tömningen, tidigare hade svårt att tömma på just öarna. Numera är utrustningen bättre anpassad så det är inte längre ett argument för ge dispens av den anledningen. Just nu inventeras dessutom avloppen i Nynäshamn och i samband med den tittar man närmare på om komposteringen sker på rätt sätt.
– Vi kommer att se om komposterna fungerar, gör de inte det ställer vi krav, säger Stefan Engblom.
Någon löpande tillsyn av komposterna sker däremot inte. Han håller med om att det innebär miljörisker om komposterna inte sköts rätt:
– Då är risken att ämnena läcker ut i havet. Även om BDT-vatten inte innehåller så mycket gödande ämnen så innehåller det mycket organiskt material som är syreförbrukande. I stora mängder är det inte bra för miljön.
Förbundet planerar att bedriva tillsyn på gråvattenfilter från och med nästa år.
