Det är över tio år sedan beslutet fattades, men nu är bygget av Stockholm Norvik Hamn i full gång och redan har 900 000 kubikmeter berg sprängts bort. När hamnen står färdig kan den hantera mer än tio gånger så mycket gods som Frihamnen. Det råder dock delade meningar om i vilken omfattning den kommer att användas.
Vi är på bygget av nya Stockholm Norvik Hamn strax utanför Nynäshamn. Från taket ovanpå raden av grå byggbaracker ser vi ut över vad som närmast kan liknas ett månlandskap – kargt, stenigt och för dagen höljt i ett disigt snöoväder. Mitt i den vita yran urskiljs små neongula figurer som sicksackar mellan anläggningsmaskiner, gropar och stenhögar.
– Just nu pågår vad vi kallar för massahanteringsfasen, berättar Kristian Martti, projektledare på plats för Stockholms Hamnar som är beställare av bygget.
– Det är alla de grova förberedande anläggningsarbetena med muddring, bergssprängning och jordförstärkning som behövs för att göra lerområdena stabila nog att bygga på.
Ett 150-tal personer är för närvarande involverade i arbetet som pågått sedan april i 
fjol, då Högsta domstolen avslog prövningstillståndet för överklagande och gav klartecken till att sätta spaden i marken. Massahanteringsfasen beräknas pågå i cirka två år till.
I takt med att Stockholm förtätas med bostäder och kontorsutrymmen får stadens hamnkvarter maka på sig. All containerverksamhet i Frihamnen, som i fjol hanterade rekordantalet 54 000 teu (1 teu = 1 tjugo-fotsekvivalent, motsvarar 1 container), kommer att läggas ner och flyttas till Norvik när Norra Djurgårdsstaden byggs. Men det är bara en tiondel av vad den nya hamnen ska kunna klara.
– Norvik beräknas kunna hantera 500 000 teu per år när den är fullt utbyggd. Det behovet finns redan idag, menar Kristian Martti, men många av de fartygen kommer idag inte in i Stockholms skärgård.
Förutom det 44 hektar stora hamnområdet med tillhörande containerhantering skall även en fyra kilometer lång järnvägsanslutning till den befintliga Nynäsbanan byggas, samt en logistik- och företagspark för hamnära verksamhet.
– Logistik- och företagsparken är dels till för företag som av naturliga skäl ska ligga i anslutning till en hamn: import/exportföretag, fraktbolag och dylikt, men även för att tillhandahålla service till hamnen, till exempel containertvätt, säger Carina Angarth, som är NCC:s projektchef för massahanteringen och logistikparken.
Så varför har den nya hamnen hamnat just här? Det är inte ett överilat beslut menar Camilla Strümpel som är kommunikationschef på Stockholms Hamnar.
– Det var förutseende tidigare beslutsfattare inom Stockholms Hamnar som köpte marken, säger hon. Norvikudden är gammal industrimark som består av fyllnadsmassor som togs bort när man gjorde beredskapslager på grannfastigheten. Det har mycket tidigt funnits planer på att anlägga en hamn i Norvikområdet eftersom det har så bra läge. Med bra läge menas bland annat att det är en kort inseglingssträcka från farleden – fartyg kommer inte att behöva trixa sig igenom den snåriga skärgården vilket Frihamnsanlöp kräver. Den har även ett naturligt stort djup vilket minimerar behovet av muddring, och närheten till den expansiva Mälardalsregionen begränsar sträckorna som gods behöver fraktas på tåg eller lastbil, vilket är en fördel för miljön jämfört med motsvarande transporter från Göteborg.
Att svälja de ökade volymerna i befintliga Södertälje Hamn istället för att bygga en helt ny hamn som tidigare föreslagits, är inte ett realistiskt alternativ enligt Camilla Strümpel:
– Nej, till Södertälje är inseglingen lång och grund precis som till Frihamnen. Norvik ligger precis vid farleden och har ett naturligt djup vilket är speciellt viktigt eftersom storleken på containerfartygen har ökat med mer än 200 procent under de senaste tio åren.
I ett tidigt skede riktades kritik mot projektet från näringslivet – i en granskning som Svenska Dagbladet gjorde 2008 var flertalet av de stora rederierna och fraktbolagen skeptiska till behovet av ytterligare en hamn på ostkusten, som kallades ett prestigebygge.
Men sedan dess har mycket hänt, menar Camilla Strümpel:
– Idag är det få som ifrågasätter Norvik, tvärtom vill många rederier se att det finns stora hamnalternativ till Göteborg. Vi har ordentligt ökande godsvolymer i alla våra hamnar.
Inte alla är positiva
Men alla är inte positiva till Norvik. Byggplanerna har fördröjts i tio år på grund av överklaganden från närboende och lokala miljögrupper, som vann striden i Mark- och miljödomstolen, men förlorade i nästa instans, Mark- och miljööverdomstolen. Ärendet lyftes till Högsta domstol som alltså beslutade att inte pröva det.
– Hamnen förstör skärgårdsnaturen av rejäla mått. Det är en onödig hamn som kostar mycket pengar, försämrar vattenkvaliteten och kommer alstra mycket trafik, menar Eva Dannstedt Branting, ordförande i Naturskyddsföreningen i Nynäshamn som var en av motparterna i målet.
Ett villkor fick man i alla fall med sig i sista instansen.
– Vi menar att väg 225 till Södertälje kommer bli jättetrafikerad om nu hamnen byggs ut till den storlek som sägs, vilket är en rejäl olycksparameter. Där fick Stockholms Hamnar i uppgift att inom ett och ett halvt år återkomma med förslag på lösningar. Dock tror vi inte på att volymerna kommer att bli så stora som beräknat.
Hur bevakar ni frågan nu?
– Egentligen inte alls. I en del frågor som rör bygget har vi möjlighet att yttra oss, t.ex. när det kommer till transporten av jordmassor. Annars förlitar vi oss nu på att allmänheten bevakar detta.
Från politiskt håll i Nynäshamn har man jublat över beslutet att bygga Norvik, som man menar kommer ge kommunen en ordentlig skjuts i arbetstillfällen.
– Äntligen! Hamnen och intilliggande logistik- och företagspark ger nya möjligheter för lokala näringslivet och tusentals arbetstillfällen till Nynäshamn, sa Anna Ljungdell (S), dåvarande kommunalråd, i samband med Högsta domstolens besked i april i fjol.
Men kommunen själv har inte investerat speciellt mycket, menar det lokala kommunpartiet Sorundanet.
– Det är olyckligt att kommunen inte lagt en krona på att utreda nyttan med den här hamnen för Nynäshamn. Man kan inte bara köpa Stockholm stads siffror. Det är punkt ett på något sätt, säger Per Ranch som är ledamot i kommunfullmäktige för Sorundanet.
– Vi tror inte på Norvik, varken att den kommer användas i den utsträckning som är sagt, eller att den kommer generera några direkta vinster till Nynäshamn. Det är ju ett unikum att en kommun inte äger sin egen hamn!
Bland annat borde man från kommunens sida driva infrastrukturfrågorna hårdare, menar Per Ranch.
– Alla är överens om att Norviks sjöläge är bra, men det saknas kapacitet på vägar och järnvägar. Där säger man från kommunen att det är Trafikverkets ansvar, men det här är inte utpekat som något riksintresse från Trafikverket. Vår kommun måste vara med och driva detta.
Ute på bygget märker åtminstone Kristian Martti och Carina Angarth inte av någon utbredd negativ kritik.
– Erfarenheten är att när projekt väl är igång så brukar den här typen av kritik försvinna. Nu går det inte att påverka längre, hamnen kommer att byggas. Då får man gilla läget, säger Carina Angarth.
Snarare vittnar de båda om en positiv nyfikenhet från allmänheten.
– Det är många som är intresserade och kommer fram till vakten och gärna vill komma in på området och titta. Vi förstår att man är nyfiken, men det kan vara direkt farligt att vistas här utan tillstånd. Det är stora fordon som rör sig med hög fart och sprängverksamhet som pågår, säger Kristian Martti.
Det är lätt att förstå vad han menar. På den snöövertäckta blivande hamnplanen kör tunga lastbilar skytteltrafik, fullastade med sten. Två berg har stått på området, som nu båda är så gott som bortsprängda.
– Vi har sprängt bort 900 000 fasta kubikmeter sten hittills, berättar Kristian Martti. Totalt är det cirka tre miljoner kubik som ska bort och vi spränger ungefär fem till sju gånger i veckan. Än så länge är i stort sett allt bortsprängt material kvar på området, och ungefär en tredjedel ska användas i bygget igen. Dels för att fylla igen vattendrag eller bygga temporära vägar, dels till så kallad överlastning av marken; där man lägger stenmassorna ovanpå marken för att trycka till den och på så vis ta ut sättningar av marken i förskott.
Övrigt material kommer antingen att läggas på en deponi eller säljas. Till exempel kommer jorden användas vid ett återställningsarbete för en nedlagd bergtäkt i Grödby, ett projekt i Sköndal, en motorklubb för komplettering av motorbana och vid Valsjö naturvårdsprojekt.
År 2020 beräknas det första fartyget anlöpa nya Stockholm Norvik Hamn.
Fakta/Stockholm Norvik hamn
- Hamnen kommer att hantera RO/RO (rullande gods) samt
containergods, dock inga passagerare - Första anlöpet är beräknat till år 2020
- Total kajlängd blir 1400 meter och djupet på som mest 16,5 meter, vilket möjliggör anlöp för Östersjöns större godsfartyg
- Fullt utbyggd kan hamnen hantera cirka 500 000 containrar samt kunna ha en genomströmning av 200 000 fordon med rullande gods per år
- Hamnbygget är det största i Sverige på 100 år och är budgeterat till 3,6 miljarder kronor, finansierat av Stockholms Hamnar som ägs av Stockholms stad.
- Vill du bli förvarnad innan sprängningar med ett SMS? Skicka ditt telefonnummer till kristian.martti@stockholmshamnar.se
Källa: Stockholms Hamnar
FOTNOT: Flygbilderna är tagna av fotograf Magnus Rietz
