Slussens guldbro skulle ha varit på plats för flera veckor sedan. Istället for fartyget som transporterar bron sick-sack utanför den portugisiska kusten i förra veckan.
Sedan i lördags kväll har fartyget satt kurs norrut och har enligt det marina positionssystemet AIS (Automatic Identification System) en förväntad ankomsttid till Stockholm på kvällen den 10 mars.
– Men vi vill att fartyget ska gå förbi Biscaya och Engelska kanalen innan vi börjar räkna på något troligt datum, säger Eva Rosman, kommunikationsansvarig på Slussenprojektet.
Manövrarna förra veckan ledde till flera telefonsamtal från sjökunniga läsare, som undrade vad fartyget höll på med när det bytte kurs ideligen, gick mot Lissabon först, sedan sicksackade med mycket låga farter och till sist låg och drev söder om farlederna.
– Kursändringarna var väldigt mystiska och man undrade var som var på gång, säger Torbjörn Svensson, som varit befälhavare i 45 år i bland annat skärgårdssjöfart och numera expeditionskrysningar.
Torbjörn Svensson har färdats många gånger i farvattnen utanför Portugals kust.
– Jag reagerade på hur fartyget färdades så till synes planlöst, långt från kusten och ibland utan styrfart nära farlederna, säger han.
Men från den portugisiska kustbevakningens kontrollcentral meddelar man att manövrarna hade att göra med dåligt väder norröver, vid Biscayabukten.
– Vi har haft många båtar som kryssat runt i området på låg fart och på konstiga kurser den här veckan på grund av vädret i Biscaya, säger José Oliver, chef på VTS Costeiro (ROCA CONTROL) i Lissabon.
Guldbron skulle ursprungligen varit på plats i Stockholm den 8 februari. Anledningen till förseningen är förutom vädret att fartygets komplicerade konstruktion gör det extra känsligt för höga vågor.
Stockholm stad har ett fast pris med entreprenören Skanska. De ekonomiska konsekvenserna ska inte drabba skattebetalarna, enligt Eva Rosman.
Det är Skanska som ansvarar för transporten av den 3 400 ton tunga och 140 meter långa bron från Kina till Sverige. Transporten sker med lastfartyget M/S Zhen Hua 33.
Skanska vill inte utveckla hur förseningen drabbar företaget ekonomiskt.
– Det beror på vad man ska räkna in i kostnaderna. Enbart att ha båten liggande kostar en viss summa per dag. Sedan kan det bli andra kostnader eftersom vi måste planera om vår produktion, säger Maria Lindström, kommunikatör på Skanska.
Även transportens klimatavtryck ökar med förseningen. Vid en modellberäkning av en generell sjötransport av 3 700 ton gods från Kina till Stockholm blir det totala utsläppet ungefär 1 000 ton koldioxidekvivalenter, säger Jonatan Wranne, expert på IVL Svenska Miljöinstitutet, till Aftonbladet.
Det är ungefär som att köra 150 varv runt jorden med en bensinbil.
– Det är klart att klimatpåverkan ökar när fartyget ligger längre ut till sjöss, säger Eva Rosman och tilläger:
– Men även om vi byggt bron i Sverige eller närmare Sverige hade vi kanske varit tvungna att transportera delar från Kina.
Zhen Hua 33 ska tas in till Slussen via Kapellskär och Furusund, eftersom närmare passager bedöms vara alltför trånga med tanke på mötande fartygstrafik.
Bron står på pontoner på fartyget. Pontonerna är 53 meter meter långa och fartyget är 43 meter brett. Det gör att pontonerna sticker ut fem meter på var sida.
