Offentliga kommunikationer till sjöss och visionerna för hur de ska ställas om till hållbart – det var temat på Skärgårdens trafikantförenings vintermöte i förra vecka.
Det var god uppslutning när Skärgårdens trafikantförening höll vintermöte i Hartwickska huset förra tisdagskvällen.
Bland de externa föredragshållarna inledde Erik Froste, rederichef på Trafikverket Färjerederiet, med att berätta om Trafikverkets Vision 45, som syftar till att rederiet ska vara helt klimatneutralt till 2045 samtidigt som servicegraden ska öka. Det målet ska nås bland annat genom att ställa om till eldrift och låta fartygen bli “smarta”. I dagsläget är fyra nya sådana färjor beställda till Ljusteröleden och Vaxholm. Energiförbrukningen ska optimeras genom effektivare körsätt, automatisering och fjärrstyrning samt automooring – det vill säga att koppla fast färjorna med sugproppar, hakar, magneter eller liknande medan de lastar och lossar vid sina färjelägen.
– Bara det kan sänka energiförbrukningen med 25 procent, berättade Erik Froste.
Bland annat ställdes frågor om den tilltänkta linfärjan på Blidöleden, som många haft farhågor kring enligt tidigare rapportering i Skärgården. Froste bekräftade nu att det faktiskt kommer bli en linfärja på leden.
– Jag vet att alla stockholmare hatar linfärjor, men på Västkusten där man har många är det inget konstigt alls.
På frågan om hur det ser ut med säkerheten med en linfärja på ett sådant trafikerat stråk svarade Erik Froste:
– God! Vi har samråd med Sjöfartsverket och andra parter. Det kommer vara incidenter men folk kommer framförallt vara oroliga och nervösa, det är man om man inte är van vid linfärjor.
Efter kaffepausen berättade Blidösundsbolagets vd Anna Jidberg och tekniske chef Torvald Hvistendahl, båda relativt nytillträdda på sina tjänster, om bolagets syn på framtiden. Sedan pandemin har resandet i stort sett återhämtat sig, men det är framförallt inom pendelbåtstrafiken som resenärsantalet ökat. Idag har Transdevägda Blidösundsbolaget avtal för en god portion av regionens kollektivtrafik inom sju uppdragsavtal med 17 egna fartyg och 21 som ägs av Waxholmsbolaget.
Blidösundsbolaget jobbar bland annat framåt för att förbättra samplanering, integrationen med andra trafikslag och bättre fungerande trafiknoder.
– Det är en utmaning med bryggorna och deras oklara ägarskap. Vi har fått stänga två bryggor i år på grund av säkerhetsskäl. Det är det medel som vi kan ta till för att påverka, sa Anna Jidberg.
Även Blidösundsbolaget har siktet inställt på hållbarhet och gav exempel på hur tradition kan förenas med ny teknik. Torvald Hvistendahl berättade om hur fartyget Rex, byggd 1937, i samarbete med Scania konverterats till hybriddrift med en ny toppmodern förbränningsmotor med avgasrening samt en elmotor och batterier.
– Det är ett exempel på vad man kan göra med befintlig teknik och befintliga båtar. Man måste såklart titta på flygande bärplansbåtar i framtiden också, men mycket går att göra här och nu och vi måste jobba på fler fronter.
Frågorna från åhörarna handlade en hel del om anropsstyrd trafik och differentierat tonnage.
– Det finns redan idag, men vi tror det kommer komma ännu mer i nästa upphandling. Överhuvudtaget så kommer digitalisering och trafikanpassning behöva öka för att det ska vara hållbart över tid. Kan vi till exempel sänka hastigheten på vissa ställen skulle vi spara enormt mycket, sa Anna Jidberg.
Marie Östblom berättade avslutningsvis om hur Stockholm Archipelago arbetar med att marknadsföra skärgården mot utländska naturintresserade turister för att förlänga besökssäsongen under sensommar och höst, och vad det ställer för krav på transporter.
– Turister vill inte sätta sig på en buss till någon replipunkt, utan långlinjerna från stan måste vara kvar, sa hon.
På trafikantföreningens egen agenda i år står bevakning av den andra delen av sjötrafikutredningen som handlar om vilket tonnage som ska användas i framtidens skärgårdstrafik.
– Om del ett var en önskelista så är del två sanningens ögonblick, sa Lars Nyberg, föreningens ordförande.
Man kommer även ta ett samlat grepp kring skolskjutsar i skärgården där man ska bjuda in regionen, kommuner och rederier för att dryfta frågan.
– Skolskjutsarna sköts på lite olika vis. Det viktiga är att det är trygga och pålitliga transporter, man kan inte som barnfamilj bo i skärgården och vara osäker på om skolskjutsen ska fungera.
