I en rapport om hållbar fisketurism konstateras att det finns goda förutsättningar för företagande inom nischen vilket kan leda till ökade intäkter inom besöksnäringen. Samtidigt finns en medvetenhet om de utmaningar som fisketurismen står inför när det gäller miljö och hållbarhet, inte minst i Stockholms skärgård.
Fiskevattenägare, förvaltande myndigheter, forskare och representanter för den svenska fiskenäringen deltog under den nationella konferensen om hållbar fisketurism i Stockholm i januari som anordnades av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket och Sveriges Fisketurismföretagare. Syftet var att diskutera de utmaningar näringen står inför och att skapa möjligheter för olika nyckelaktörer att samverka inom den svenska fisketurismen.
– Jag tror att en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla fisketurismen i Stockholms skärgård är att man arbetar med att stärka bestånden av gädda, havsöring, abborre och gös. Utan fiskresursen finns det ju ingen bas för fisketurismen oavsett hur god infrastruktur, boende eller mat du kan erbjuda, säger Daniel Melin, fritidsfiskesamordnare på Jordbruksverket.
I Stockholms skärgård har det sedan ett antal år gjorts en del insatser på fiskevård som syftar till att stärka bestånden, exempelvis har det inrättats ett antal fredningsområden. Om dessa är tillräckliga får framtiden utvisa, menar Daniel Melin. Han menar att det också finns en självreglerande effekt när det gäller efterfrågan.
– Om fisket i ett område blir dåligt för att vi har högt fisketryck eller om det finns olika miljöfaktorer som gör att fiskebeståndet går tillbaka är kunderna inte lika intresserade av att fiska där längre, säger han.
På konferensen deltog ett antal guider som arbetar inom fisketurismen och besöksnäringen.
– Vi har en fin potential i fisketurismen och är ett stort land, så även om det kommer hit fler gäster kommer det att kunna fördelas över hela Sverige. Fisketuristerna kommer främst hit i april, maj och september, oktober – vilket gör att säsongen kan förlängas, säger Bo Lundgren från sportfiskeguideföretaget Catch&Relax.
Samtidigt betonades vikten av att branschen tar frågorna kring hållbarhet och miljö på största allvar. I det baltiska Retro-utprojektet där flera aktörer inom fisketurismnäringen deltar, har man initierat ett flertal fiskevårdande insatser.
– Sportfiskare är väldigt måna om att värna om resursen, utan den har vi ingenting att fiska på. Inom Retro-utprojektet diskuteras de etiska reglerna mycket. Det är oerhört viktigt att vi alla är överens i turismbranschen vad vi förmedlar till gästerna – vilka regler som gäller och hur vi värnar om vår resurs, säger Björn Söderberg, ordförande i Sveriges Organiserade Fiskeguider.
Genom att utveckla fisketurismen får man också loss ekonomiska medel till att möjliggöra olika fiskevårdsinsatser, menar Helén Lundgren från Catch&Relax. Någon massfisketurism till Stockholms skärgård tror hon dock inte kommer att bli aktuellt, då fiskeintresset är oerhört nischat.
Länsstyrelsen är projektledare för projektet Retrout och länsfiskekonsultenten Henrik C Andersson tycker absolut att en ökad fisketurism kan gå hand i hand med ett hållbarhetstänk.
– En ökad fisketurism leder inte nödvändigtvis till ett ökat fisketryck eller en ökad fångst. Bara för att man ökar intäkterna från fisket behöver det inte betyda att man ökar uttaget av fisk, snarare tvärtom. Ju mer fisk det finns i sjön, desto mer är det värt. Vi arbetar ju med landsbygds- och skärgårdsutveckling och vill att den här typen av näringsverksamhet ska bidra till den, säger han.