Det blev inga extra pengar till Kustbevakningen i regeringens vårproposition. Nu förbereder myndigheten för kraftiga nedskärningar i verksamheten. I juni varslas 150 anställda och antalet fartyg och stationer ska minskas.
I juni varslas 150 kustbevakare och till årsskiftet får de lämna sina tjänster om inte regeringen skjuter till extra resurser.
– Det kommer att slå hårdare på administrationen än ute på linjen. Vi försöker bevara kärnverksamheten så långt det över huvud taget går, säger Kenneth Neijnes, chef för Kustbevakningens region nordost.
Men det är inte bara personalen vid regionledningarna och huvudkontoret som drabbas utan även kustbevakare på fältet.
Nu hoppas Kustbevakningens ledning att tillräckliga medel avsätts för verksamheten i höstbudgeten så att varslen kan dras tillbaka.
– För att jag inte ska lägga varslen behövs en skriftlig indikation om att vi får pengar i höstbudgeten, säger Judith Melin, generaldirektör för Kustbevakningen.
Förutom personalneddragningar ska även antalet fartyg och kuststationer minskas. Vilka enheter som ska bort bestäms i slutet av året.
Utan ett ökat anslag kommer dessutom Kustbevakningens närvaro till sjöss att minska med upp till 40 procent. Efter nyår börjar effekterna märkas ute på fältet.
– Det innebär längre insatstider för liv- och miljöräddning. Allt kommer att bli något fördröjt, fortsätter Judith Melin som spår att olyckor och överträdelser till sjöss därmed riskerar att öka.
Kustbevakningen räknar med ett underskott på 133 miljoner kronor 2016. Genom åtgärderna spar myndigheten in 100 miljoner på personalen och 30 miljoner på övriga neddragningar.
Kassabristen beror på ökade drift- och underhållskostnader, nya arbetsuppgifter samt dyra fartygs- och flygplansköp.
Vilket ansvar har myndigheten för det stora underskottet?
– Vi har aviserat det här i fem år och sagt att om vi ska ha samma ambitionsnivå som i dag så behövs mer pengar, säger Judith Melin som fortsätter:
– Antingen får regeringen skjuta till pengar eller ändra våra mål.
Kenneth Neijnes är missnöjd över att man inte får något besked från regeringen.
– Det är olyckligt att de inte ger oss någon signal och att vi nu måste gå ut och oroa personalen. Jag hade förväntat mig mer av regeringen. Bättre styrning och bättre ledning, säger han.