Nätverket Vision Häst Värmdö drivs med stort engagemang sedan 13 år tillbaka av Eva som är stolt ägare till fullblodet Foie de Grace. Camilla älskar sitt jobb som stallchef med 26 inackorderade islandshästar på Beatelund. Med kärlek, envishet och tålamod vann Rigmor ”problemhästen” Mánadis hjärta och nu är de oskiljaktiga. Dessa är några av många passionerade hästägare i Värmdö och allt fler väljer att bosätta sig på öarna för att komma närmare naturen och njuta av sin hobby.
– Jag brukar säga det till min häst, ”du är min äkta hälft i djurvärlden”. Det känns som att det här är på livstid för min del. Jag kommer aldrig att lämna den här hästen så länge jag får behålla hälsan.
Rigmor Robèrt står på stallbacken och borstar sitt islandssto Mánadis ömt längs halsen och får ett kärleksfullt nafs tillbaka. Deras berättelse är en äkta solskenshistoria. Mánadis var den ilskna problemhästen som kom till Beatelunds stall på Ingarö och inte gick att hantera. Hon var inte ordentligt inriden och blev stressad av att vara ridskolehäst. Men redan från början kände Rigmor att det var någonting speciellt med henne och efter några ridturer växte känslorna. Från att tidigare ha ridit mycket aktivt hade hon under många år tagit en paus ifrån hästlivet. Nu drogs hon tillbaka in och efter ha varit fodervärd åt Mánadis i ett halvår kom ägaren med ett förslag.
– Hon sa ”den där hästen tycker inte om människor, men hon tycker om dig, så det är väl lika bra att ni får varann. Vill du köpa henne?” Sedan dess är vi oskiljaktiga. Men hon är fortfarande misstänksam mot andra människor och tycker att det räcker med bara hon och jag. Så jag har blivit hennes människa, skrattar Rigmor.
Vi sitter upp i sadeln och skrittar ut från gården. Vi rider längs skogsstigar, över stock och sten, över daggvåta ängar och töltar längs grusvägarna. Våra robusta islandshästar passar utmärkt för terrängridning och gångarten som kallas tölt gör att ryttaren sitter som gjuten i sadeln när hästen pinnar på. I Värmdö finns många fina ridstigar tack vare Hästvägsföreningen och nätverket Vision Häst Värmdö, som sedan starten för tretton år arbetat för att synliggöra den omfattande häst- och ridverksamheten i kommunen och exempelvis skapa fler ridvägar. Och det behövs – samtidigt som det byggs allt mer här och trafiken ökar, blir även hästägarna allt fler. I kommunen finns idag sammanlagt cirka 800 hästar och 100 hästhållningar, både på fastlandet och öar som Gällnö, Möja och Runmarö. Förutom ridstigarna har man inom Vision Häst Värmdö också arbetat med att förbättra den interna kommunikationen mellan hästfolket i kommunen. Det har diskuterats om att bygga en gemensam tränings- och tävlingsarena samt att utforska hur hästen kan användas inom vård och omsorg.
Efter ett par timmar i sadeln i det soliga men iskalla höstlandskapet är fingrar och tår ganska stelfrusna och när vi återvänt till stallet och sadlat och tränsat av känns det skönt att värma oss i stallets fikarum med en kopp kaffe. Här på Beatelund finns 26 islandshästar inackorderade och paret som arrenderar gården sedan 2016, Camilla Rydell och Tomas Olsson, äger även några amerikanska westernraser såsom appaloosa, quarterhäst och paint. Gården erbjöd förr om åren både ridlektioner och turridning, men Camilla och Tomas valde att bara fortsätta med inackorderingsbiten. Efterfrågan på turridning är dock enorm, för just nu finns ingen sådan verksamhet på Värmdö. Camilla är osäker på om de kommer att arrangera det i framtiden.
– Min önskan är att hålla på med mer småskalig lektionsverksamhet inom westernridning och kombinera det med att komma ut i skog och mark. Vi har också en liten plan på att ha någon form av bed and breakfast och hyra ut ett par av hästarna till ridkunniga familjer över helgerna. Och kanske erbjuda någon båttur, så att de får komma längre ut i skärgården, säger Camilla.
Att hålla häst i skärgården innebär större utmaningar än på fastlandet. Det tycker både Camilla och Eva Bergström, grundaren av Vision Häst Värmdö.
– Inte minst när det gäller topografin, då vi är en riktig skärgårdskommun med mycket klippor, berg och sankmark, påpekar Eva. Hästnäringen är viktig också för de gröna näringarna, för jordbruket och fungerar som en brygga mellan stad och land.
Närheten med djuret, kontakten och samspelet som utvecklas med hästen, det är ett av de främsta skälen till varför de båda älskar hästlivet.
– Och att man måste komma ut. Det går inte att ligga på soffan och tycka synd om sig själv om man mår lite dåligt eller om det regnar. Sen kommer man till stallet och det är full fart och jättehärligt. Det handlar mycket om friskvårdande – när jag inte har häst mår jag inte bra, säger Eva.
En annan viktig aspekt med hästlivet är den sociala biten; att umgås med andra hästägare, ofta över generationsgränser, och utan att bry sig om vilka jobb eller titlar man har till vardags. I stallet är alla jämlika och man förenas i sin kärlek till hästarna, menar Eva och Camilla.
Idag är det fler än någonsin som väljer att flytta ut till Värmdö med sina hästar och tack vare Vision Hästs idoga arbete har ridsporten blivit mer synlig i kommunen. Eva är glad över att hästfrågorna äntligen har kommit upp på agendan, vilket resulterat i att både politiker och samhällsplanerare nu är på banan.
– De har förstått att hästnäringen är viktig och stor i Värmdö, men att det också behövs stöd och hjälp. Intresset sprider sig och allt fler vill vara med och det är jätteroligt, säger Eva.
