KRÖNIKA. I mina gömmor finns en kopia av ett privilegiebrev från 1600-talet som Gustav II Adolf skrev till mina förfäder och de andra boende på ön. Det kungliga brevet gav öborna rätt att ”idka sälfångst så väl på denna sidan om Åland och Finland samt i Öster- och Västerbotten”.
En rad andra öar fick vid den här tiden sådana privilegiebrev vilka sedan förnyades av regenterna genom århundrandena.
Säl fanns det i överflöd och handeln med sälprodukter blomstrade men den saken skulle förändras. Under 1900-talet försvagades sälstammen dramatiskt, på skärgårdsbornas gamla jaktmarker inrättades sälreservat, och jakten förbjöds.
Bra, och självklara viltvårdsåtgärder när en djurart hotas. Lika självklart vore att åter öka avskjutningen när situationen så tillåter men det har inte varit fallet med sälen. Eller skarven för den delen.
Sedan förbudet infördes har sälstammen återhämtat sig men kraft men restriktionerna finns ändå kvar och har dessutom kompletterats med fler inskränkningar. Till exempel införde EU förbud mot all handel med sälprodukter 2015 viket bland annat slagit hårt mot Kanadas inuiter och deras uråldriga kultur.
Den skyddsjakt på säl som ändå tillåtits har varit så begränsad och omgärdas av så tuffa restriktioner att den knappt kan praktiseras. Föga överraskande har detta bidragit till att sälstammen fullkomligt exploderat och idag uppskattar forskarna att det finns omkring 45 000 individer i Östersjön.
Något överraskande kommer nu signaler från miljö- och jordbruksutskottet om att licensjakt på säl kan komma att införas redan om något år. Licensjakt skulle ge en utmärkt möjlighet att begränsa antalet sälar och det skulle bli enklare att ta fram en regional förvaltningsplan för sälen.
Det är positiva nyheter för både fiskare, jägare och alla som värnar skärgårdens kulturarv.
Om nu avskjutningen kommer att öka måste samtidigt det vanvettiga handelsförbudet mot sälprodukter upphävas.
Idag måste säljägare slänga de fällda djur som de inte behöver för egen räkning och den andelen lär öka lavinartat om licensjakt införs. Varje fälld säl som inte tas tillvara är slöseri med naturresurser och utmärkta råvaror. Istället borde skärgårdskrogarna tillåtas servera sälbiff, turister och andra besökare borde få chans att köpa sälskinn och andra hantverksprodukter på öarna.
Det blir en guldstjärna till de politiker som drivit på om licensjaktens återinförande och det blir guldmedalj till de som lyckas få EU:s sälförordning hävd.
