Utökat varsel, anklagelser om lyxstrejk och strejkbrott samt fortsatt tvärstopp i förhandlingarna. Det var ingredienser i sjötrafikstrejkens andra vecka. Samtliga Waxholmsbolagets fartyg är indragna och varsel har lämnats för Strömmas fartyg.
I söndags gav medlarna ett nytt bud till parterna Almega och Sjöbefälsförbundet, SBF. Almega accepterade budet, medan SBF sa nej.
Under måndagen utökades strejken till att även omfatta Waxholmsbolagets fartyg som sedan samma dag seglar under TRSM group 1:s flagg.
På onsdagen anklagade SBF Strömma för att kringgå en laglig konflikt genom att trixa med fartyg. Anledningen var att rederiets sightseeingtrafik från Strömkajen fortsatte, trots strejken, genom att rederiet tog in fartyg som inte omfattades av varslet. SBF uppmanade medlemmarna att ställa upp på kajerna för att visa att trixandet inte accepterades.
– Vi anser det vara strejkbryteri, sade flera av befälen som deltog i aktionen.
Men Strömma anser att både Almega och rederiet respekterar strejken. ”Inga befälhavare organiserade av Sjöbefälsföreningen tjänstgör på Strömmas fartyg under strejken. De fartyg med befälhavare som är uttagna i strejk ligger därför stilla. Bolaget har full rätt att utnyttja sitt tonnage på det sätt man själv väljer så länge man inte använder befälhavare som är uttagna i strejk” skrev rederiet i ett uttalande.
Det sågs inte med blida ögon av SBF som kontrade med utökat varsel till att även omfatta Strömmas underentreprenörer, från och med midnatt 26 april.
– Det kan inte komma som någon överraskning för Almega att vi nu vidtar åtgärder, sa Mats Jäderlund, vd för SBF, i ett uttalande.
Strömma kallar det hela för en lyxstrejk som drabbar Stockholms turister och som dragit in Strömma i en strejk som inte berör rederiet. Strömma menar också att om SBF:s krav går igenom så riskerar flera privata rederiet få lägga ner eller reducera verksamheten.
Lyxstrejk eller säkerhetsfråga
Strejken handlar om att jämka tre avtal till ett, liksom SBF:s krav på tarifflöner. Strömma kallar det lyxstrejk, Almega menar att kraven ligger långt över normen, medan befälen hänvisar till säkerhet, konkurrens och att man nekar till lönesänkning.
Konflikten handlar om att de tre avtalen för sjöbefäl, det så kallade Styrsövtalet, Strömmaavtalet och det högsta sjötrafikavtalet ska jämkas till ett. Det är nivån för detta parterna inte kommer överens om. Dessutom vill SBF lämna den individuella lönesättningen som infördes 2014 och återgå till tarifflöner.
Almega hävdar att sjötrafikavtalet inte används längre eftersom det var knutet till skattesubventionerade Stockholms sjötrafik som fram tills i förra veckan körde Waxholmsbolagets fartyg, och att det därför låg högre:
– Om ingen använder det säger vi upp det. Det får de börja inse, säger Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen som har beskyllt SBF för att hävda löner på 40 000 kronor och 36-timmars veckor.
Något som SBF:s vd Mats Jäderland avvisar:
– Det är definitivt inget lyxigt avtal. Det är kompetenta, välutbildade yrkesmänniskor vi talar om, att jämföras med piloter. Visst finns det befälhavare som har 40 000 kronor, men det är ingen överlön. Dessutom är det en hög nivå som det krävs mycket för att komma upp i och som nås sent i karriären, säger han.
Almega kallar kravet på tarifflöner stenålder, medan SBF hänvisar till praxis:
– Tarifflöner är det enda rådande i sjöfarten i världen oavsett om det rör finlandsfärjor, containerfartyg eller skärgårdstrafik, säger Mats Jäderland.
Säkerhetsaspekten lyfts också.
– Delar av arbetet är förknippat med sjösäkerhetsarbete. Det ska inte finnas något som motiverar att gå emot fartbestämmelser, gå till en brygga i för dåligt väder eller ta ut ett fartyg i icke sjövärdigt skick, säger ett av de strejkande befälen.
Viktiga skillnader finns också mellan avtalen som gör att det högre avtalet inte bör sänkas, menar befälen:
– Avtalet är anpassat för linjetrafik. Att man kan hamna på Möja över natten. Medan Strömmaavtalet anpassats efter chartertrafik, att man kommer hem på kvällen. Nu kommer de in och kör linjetrafik, då blir det svårt. Därför vill vi ha ett avtal i stället för tre, för att undvika risken att rederierna konkurrerar med löner istället för effektivitet. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte strejkar för att få högre lön, utan att lönen inte ska sänkas.
