Stockholms reparationsvarv, som fyller 25 år, behöver expandera men det finns en oro för att stadens politiker inte ska förstå hur viktigt varvet är för regionens yrkessjöfart.
I 400 år har maritim verksamhet bedrivits på Beckholmen. På Stockholms reparationsvarv, som huserar där i dag, hoppas man att verksamheten också får fortsätta i framtiden och dessutom utökas.
– Vi behöver få mer kapacitet. Kollektivtrafiken på vattnet kommer att öka i framtiden och då måste också varvet utvecklas, säger Staffan Röberg, vd för Stockholms reparationsvarv.
Det är inte bara länets flytande kollektivtrafik som varvet servar utan i stort sett all yrkessjöfart i regionen. Staffan Röberg hoppas att en ny kaj kan anläggas på öns södra sida vilket skulle fördubbla varvets kapacitet.
Hos varvsledningen och även inom rederinäringen finns en oro för att stadens politiker inte förstår vikten av att ha ett centralt beläget reparationsvarv. Det skulle kunna leda till att bostäder eller andra verksamheter prioriteras framför varvet. Projekteringen för ett Nobel Centrum på Blasieholmen är ett exempel på att sjöfarten trängs bort från stadens kajer, menar Jan Larsén, vd för Strömma Turism och sjöfart.
Staffan Röberg ser ingen möjlighet att flytta varvsverksamheten från Beckholmen.
– Det går inte. Det finns inga platser för det och kostnaderna för en flytt skulle överstiga vad någon är beredd att betala, säger han.
Istället försöker man att anpassa verksamheten efter omgivningen så långt det är möjligt. Nya verkstäder ska fungera som bullerskydd och de ljudliga arbetena ska göras inomhus. År 2011 startade en helsanering av Beckholmen som rensades från alla gifter som fanns i marken.
– Det var det största saneringsprojektet i Sveriges historia, säger Staffan Röberg som fortsätter:
– Vi måste helst vara bättre än, och ligga före, miljökraven.
