Från och med valet i höst kan det bli svårare för små partier att ta sig in i kommunfullmäktige. Detta eftersom en spärr liknande den för riksdagen införts även för kommunerna, efter en ändring i vallagen.
I kommuner med en valkrets måste ett parti i höstens val nå upp i minst två procent av rösterna för att komma in. Har kommunen flera valkretsar krävs tre procent.
Detta innebär, om det senaste valresultatet från 2014 skulle upprepas, att småpartierna skulle försvinna från fullmäktige i 52 av Sveriges 290 kommuner.
Friheten kring antalet valkretsar är dock större i den nya vallagen. I den gamla var kommuner med fler än 24 000 röstberättigade tvungna att ha flera valkretsar. Det behöver man dock inte längre. Nuförtiden får man, men måste inte, ha flera kretsar om man är större än 36 000 röstberättigade. Det är upp till kommunfullmäktige att besluta om.
Anders Håkansson är universitetslektor och forskar i politiska partier, val och väljarbeteende vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han tror att de nya reglerna kommer göra det svårare för små partier att ta sig in i kommunfullmäktige.
– Ja, helt klart blir det så. Det här är ju regler som de etablerade partierna kan fatta beslut om för att de inte gärna vill ha de mindre partierna med, säger han.
Han menar att konsekvensen kan bli att vissa intressen inte kommer att bli representerade i kommunen framöver.
– Ju mer man sätter upp spärrar och regler, desto fler är det som inte kan vara med. Det är samma sak när det kommer till att bekosta upptryckning av valsedlar och liknande. De partier som är under de värden som spärren är nu kommer bli utslagna, så är det helt enkelt.
Anders Håkansson vill dock inte gå så långt som att kalla det ett hot mot demokratin.
– Nej så farligt är det inte, men jag tycker att man kan argumentera att ju fler som är representerade desto bättre. Argumentet åt andra hållet är att ju fler små partier vi har, desto svårare blir det att bilda “regering” i kommunen. Så man får väga det mot varandra och där kan man naturligtvis ha olika uppfattning.
När det gäller väljarbeteendet tror Anders Håkansson att det kommer ändras till nackdel för de mindre partierna på grund av den nya regeln, eftersom man inte ser att ens röst får någon konsekvens.
– Så är det vanligen i riksdagsvalen, att många säger att vissa partier inte har en chans och att man därför inte ska rösta på dem. Jag tror den diskussionen kommer upp i kommunen också framöver.
”Lagen negativ för demokratin”
Skärgården har frågat tre av skärgårdskommunernas mindre partier om hur de ser på sina chanser i kommunfullmäktige med anledning av den nya spärren.
Vi ställde frågorna:
1. Hur tror du att den nya spärren kommer att påverka er?
2. Är ni oroliga?
3. Kommer ni storsatsa inför valet med anledning av detta?
4. Vilken är det viktigaste lokala frågan inför valet?
Lennart Nore, fd gruppledare för Kristdemokraterna i Vaxholm
- – Jag tycker att det är positivt på ett sätt för att det gör att redan etablerade partier, även om de är små, har en större möjlighet att vara kvar. Däremot skulle missnöjespartier med bara en fråga ha större svårigheter att komma in i kommunfullmäktige. Det skulle göra att partierna behövde engagera sig betydligt vidare än i bara en fråga. Både i Vaxholm och Österåker har det blommat upp missnöjespartier som försvinner efter en stund eftersom de antingen får igenom den fråga de har gått till val på eller så får de det inte.
2. – Jag är inte orolig. Vi räknar med att vi ska få åtminstone en plats i kommunfullmäktige i höst. Till riksdagen har vi fyra procent spärr och för att det inte ska bli alltför splittrat så är det vettigt att ha en spärr även på lokal nivå.
3. – Det tror jag absolut. Det har varit ett tufft jobb att komma tillbaka, men det gäller att hela tiden visa sig och att vi fortfarande finns.
4. – Det finns många saker att greppa om. Om man jämför oss med Waxholmspartiet till exempel som inte tycker att vi ska växa framöver, vill vi ta vår andel av regionens utveckling. Då är den viktigaste frågan kommunikationerna. Samtidigt som Vaxholmsborna blir fler kommer fler att pendla in till Stockholm. Jag tycker att vi ska utöka båttrafiken.
Lennart Berneklint, partiledare för Österåkerpartiet i Österåker
- – Det kommer garanterat att påverka oss på alla möjliga sätt. Vi lyckades övertala de andra i kommunfullmäktige om att vi bara behöver en valkrets och då räcker det med två procent, men det är tufft ändå. Jag kan ju tycka att det inte är riktigt demokratiskt. Det finns ju risk att vissa frågor inte kommer upp på kommunfullmäktige. Det kanske finns de som tänkt ge sig in i kommunen men det blir en väldig konkurrens för småpartier nu.
- – Ja, skillnaden för oss blir ju att vi förlorar ett mandat om vi inte lyckas få fler röster än vad vi har idag. Det är i vår värld 50 procent. Det gör stor skillnad, så vi är inte så jätteglada åt det.
- – Ja det är klart vi gör. Vi är ett litet parti så vi har inte så mycket resurser, men de resurser vi har kommer vi satsa ordentligt. Vi kommer att tänka oss noga för vad vi gör och synas mycket framöver.
- – Viktigast är äldrefrågor, helt klart. Där kämpar vi mycket. Vi har infört Silviacertifiering och det kommer vi jobba vidare på, sen jobbar vi även för att få hit 55+ boenden. Vi driver också frågan med att bygga ut Åkersberga stad.
Mattias Bernardssson, gruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
1. – Oss kommer den nya lagen inte påverka alls eftersom vi kommer gå framåt med besked i det här kommunvalet. Däremot anser vi att lagen är väldigt negativ för demokratin eftersom den kan hindra nya initiativ att utvecklas. Kanske bottnar den i en rädsla hos etablissemanget för att proteströrelser underifrån ska manifesteras i nya politiska initiativ.
- – Vi är inte oroliga eftersom vi i det dagliga arbetet känner av att vår förankring är mycket starkare än i förra valet. Detta mot bakgrund av de segrar vi nått i det politiska arbetet under den senaste mandatperioden.
3. – Vi tar alltid i lite extra med aktiviteter eftersom vi inte får samma uppmärksamhet av nationell media.
- – Den frågan som vi satsar på att göra till en stor valfråga är att bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap ifrån de hejdlösa exploateringsplanerna.
Text: Ylva Bergman och Sofia Nahringbauer