Välkommen till Värmdö är en grupp privatpersoner som på olika sätt hjälper nyanlända att komma till rätta i Värmdö. I mitten på april blev deras lokaler vandaliserade och polisen rubricerade brottet som skadegörelse med hatbrottsmotiv. Varför väljer någon att förstöra för andra som försöker vara snälla?
Idag verkar det vara ett politiskt ställningstagande att vara medmänniska, att hjälpa till.
Majoriteten i Sveriges riksdag vill införa hårdare tag i flyktingpolitiken som innebär att ta bort möjligheten till familjeåterförening, säga nej till fler och bygga juridiska murar.
Att hänvisa till att “Sverige inte har råd” om i princip allting som känns jobbigt att prata om har blivit allmänt accepterat och är ett praktiskt sätt att slippa konfronteras med jobbiga känslor hos sig själv. Det heter att en restriktiv invandringspolitik är att ta ansvar för Sverige.
När blev det så att argument som bygger på solidaritet och empati viftas bort som känslostyrda och naiva och att medmänsklighet inte bidrar med någonting till den politiska debatten. Den officiella ståndpunkten är att vi faktiskt inte kan ta ansvar för hela världens misär, att ens säga någonting annat är helt ärligt att vara dumsnäll, eller bara opåläst och oseriös.
Självklart ska en politisk debatt bygga på sakliga argument och fakta men vad händer när medmänsklighet per automatik viftas bort som blaj när vissa ämnen ska diskuteras.
Är det verkligen naivt att tänka att alla människor har rätt till ett meningsfullt liv, att vara snäll? Är det blåögt? När slutade det vara ett bevis på intelligens, visdom och empati?
Det barnen lär sig av oss vuxna är att man ska vara snäll – men bara ibland. För vi har ju faktiskt inte råd att vara snälla mot alla “det förstår du väl lille vän”.
Vi kan inte låta barn växa upp med sina föräldrar för det går helt enkelt inte. Vi är snälla, men där går ändå gränsen för snällheten.
Sossarna har infört vad de kallar “en trygg och hållbar migrationspolitik för en ny tid”. Jag tycker inte om den här “nya tiden”. När allting annat än att säga “vi har inte råd att ta emot alla” är naivt.
Jag tycker att det är förkastligt att göra den tillfälliga restriktiva lagen permanent, att vi visst har råd med permanenta uppehållstillstånd och att barn ska få återförenas med sina föräldrar. Är din spontana tanke att jag är oseriös och inte förstår hur svensk ekonomi fungerar fundera ett slag på om du verkligen vågar känna efter.