Pandemin har satt käppar i hjulet för många konstnärer som fått se muséer bomma igen, utställningar ställas in och vernissager bokas av.
Men skulptören Florian Harbort tänkte annorlunda och skapade en coronaanpassad konstrunda mitt ute i skogen på Ingarö.
– Jag vill göra folk glada, säger han.
Den är lätt att missa. Men den som inte håller ögonen stint på stigen framför sig utan tillåter blicken att vandra lite åt sidan kan få skymt av något vitt på stenen en bit bort. Där ligger en liten groda i marmor och solar sig på graniten. Ingen förklarande skylt förtäljer vad den gör där, eller vem som sett till att den kommit dit.
Skogsutställningen i Fagerholm på Ingarö ska vara lite hemlig, menar Florian Harbort, konstnären bakom grodan. Idén till en konstrunda utomhus fick han efter att han fått flera utställningar och andra evenemang inställda i pandemins spår.
– Jag tänkte att det skulle vara ett kul sätt att visa mina prylar, och samtidigt göra folk glada när de är ute och går i skogen.
Han bor själv precis i skogsbrynet och går längs promenadstigarna i skogen med hunden Lucy varje dag. Det är ett populärt område för strövtåg bland boende i området.
– Jag älskar den här skogen, den är fantastisk. En riktigt romantisk skog där det skulle kunna kika fram ett troll bakom varje trädstam, säger han när vi ger oss iväg längs stigen.
En dag i våras lade han märke till en speciell sten som väckte en tanke.
– Jag kände att “här skulle det kunna sitta en liten varelse och le”, så då gjorde jag en liten groda och satte dit.
Därefter växte idén fram att placera ut flera konstverk i skogen.
– Det är en svår tid nu och alla blir drabbade. Folk har inte möjlighet att ta sig till utställningar eller andra kulturupplevelser på grund av coronan, och även sociala kontakter blir nästan noll. Då kan man ta den här promenaden och bli lite extra glad, förklarar han.
Elva skulpturer har det blivit hittills. Under vår promenad dyker det plötsligt upp allt ifrån små knubbiga sniglar till fåglar och långsmala människogestalter som skymtar i bergssprickor, högt uppe på stubbar och insmugna bland vassen i sjökanten. Men ofta får man leta lite efter dem – tanken är att de ska smälta väl in i omgivningen. Det finns inget snitslat spår eller karta att följa.
Jag märker själv när vi går runt att min egen upplevelse av skogen blir annorlunda. Jag blir mer medveten om min omgivning och lägger märke till andra saker. Och jag blir faktiskt väldigt glad av de små figurerna – som ett barn på skattjakt.
– Det är roligt! Det blir en snackis när man är ute och går och träffar andra, man frågar “hur många har du hittat?”, säger Daniel Engström som bor i området och går rundan några gånger i veckan. Några konstverk är nya upptäckter för honom denna gång.
Brita-Karin Hontalas instämmer:
– Det är jättekul. Jag ser fram emot att få se dem under alla årstider så småningom.
Florian Harbort är ursprungligen från Tyskland, uppvuxen i en konstnärsfamilj. Morfar var målare och professor på konsthögskolan i Dresden. Mamma arbetade som scenograf och kostymdesigner på teatern. Tillsammans med sin pappa och bror har Florian rest världen runt och bland annat vunnit priser i Kanada och Japan för sina skulpturer i snö och is.
Sedan tolv år tillbaka bor han på Ingarö och skapar hemma på tomten tillsammans med hustrun Cajsa. Att det är ett konstnärshem går inte att ta miste på – hela huset och trädgården är fullt av konst. På altanen står ett snidat vildsvin i ek. I taket hänger en hel miniatyrvärld i papier maché. Ett snidat matbord visar sig vid en närmare titt dölja makaroner och små minifigurer ingjutna i epoxy.
Ofta är det just anatomiska former av djur och människor som Florian mejslar fram ur olika träslag med motorsåg. Han skapar på beställning, även bruksföremål som möbler och skärbrädor.
Vad inspireras du av?
– Det undrar jag också ibland! Det kan vara att jag ser en plats och får en idé om vad som borde vara där, som den spräckta stenen där jag tänkte att det måste vara en liten gubbe som trycker isär den. Eller det kapade trädet där jag såg en dansande kvinna uppe på toppen. Det är mycket kroppar. Det är det vår omgivning är gjord av, djur och människor. Det är väl också många som tilltalas av det. Jag gör en del abstrakta saker också, men oftast förstår man mina konstverk.
Hur länge ska konstrundan i skogen pågå?
– Tanken är att de ska få stå där nu. Det kanske kommer tillkomma några till. Men jag vill inte göra en jättestor grej av det, det får inte bli mer skulpturer än skog. Det måste höra ihop med naturen och passa in, vara varsamt, säger Florian Harbort.
Han är inte rädd för någon stöld eller vandalisering.
– Jag tror faktiskt inte det. Jag litar på mina medmänniskor.
