Rektorerna har avlöst varandra. Barnen når inte kunskapsmålen. Ett dåligt rykte. Det är bilden flera föräldrar har av Köpmanholms skola.
– Jag har tagit mina barn ur skolan. Nyfikenheten fanns inte hos mina barn. Det kändes ohållbart, säger Madeleine Lindstedt.
Köpmanholms skola på Yxlan har 46 elever i årskurs F-6. Alla Madeleine Lindstedts tre barn har gått i skolan. Den äldsta började högstadiet nu men de två yngsta valde familjen att flytta till en annan kommunal skola i Norrtälje trots att de har flera år kvar till högstadiet. De går i trean respektive femman och åker nu buss dryga timmen enkel väg till skolan.
– Det var inte ett lätt beslut att ta, men jag måste göra det för mina barn. Jag älskar skärgården och vill att den ska leva vidare. Men det måste finnas en nyfikenhet kvar hos barnen att vilja gå till skolan, den fanns inte, säger Madeleine Lindstedt.
I en enkät från 2018 som besvarades av föräldrar till barn i årskurs tre svarade bara 67 procent ja på frågan om de kunde rekommendera sitt barns skola. Familjen Lindstedt är inte ensamma om att flytta barnen till en annan skola. När äldsta barnet under sina sju år haft minst sju rektorer tröttnade föräldrarna på att det aldrig hann byggas upp någon kontinuitet, att alla sa olika saker, vilket gjorde barnen osäkra och otrygga.
– Otydliga regler och brist på information har både föräldrar och elever behövt tampas med. Det blir långa och många diskussioner och fokus hamnar på fel saker. Barn blir trygga av att ha regler och tydliga ramar. Trygga barn lär sig lättare.
Flera går ut sexan utan godkända betyg i grundämnena. Det problemet, menar föräldrar vars barn redan gått ut Köpmanholms skola, har funnits i flera år.
– Det måste ändå vara minsta målet att alla sexorna går ut med godkända betyg i engelska, svenska, matte. De har inte fått tillräckliga kunskaper, för att det inte finns resurser för speciella behov till en skola på en ö, säger Madeleine Lindstedt.
Madeleine Lindstedt har varit aktiv i föräldrarådet och upplever att varje gång rektorn byts ut, efter ett halvår eller ett år, börjar man om på ruta ett.
– Huvudansvaret ligger på ledningen. Lärarna behöver förutsättningar för att utföra sitt viktiga uppdrag. Det måste finnas ett team. Varje gång det kommer en ny rektor kommer den med ett hopp. Man är taggad varje gång och tänker att nu kommer det hända något. Hoppen släcks ganska fort.
Köpmanholm har behöriga lärare i alla ämnen utom idrott. Barnen åker till Frötuna skola för undervisning i slöjd och spanska en dag i veckan. Tidigare åkte de SL-buss utan en ansvarig vuxen, men föräldrarna sa ifrån.
– Man flyttar på elever, inte på lärare. Vad händer om mitt barn går av bussen under skoltid och vem ser till att de kommer med bussen tillbaka? Det är skolan som ska tala om hur det fungerar men många sådana frågor måste vi föräldrar ta i.
Köpmanholms skola var nedläggningshotad för några år sedan och då kämpade många föräldrar för att den skulle få vara kvar.
– Och så måste man ta beslutet att ta dem därifrån. De har ett dåligt rykte nu och det är de medvetna om själva. Skolan behöver skapa en förändring. En liten skärgårdsskola skulle kunna vara kvalitetssäker och unik, säger Madeleine Lindstedt.
Rektorn: ”Vi vet att ryktet inte är det bästa”
Bobo Börjesson tillträdde som rektor på Köpmanholms skola i januari i år. Han vill inte bli en i raden utan ser långsiktigt på sitt uppdrag.
– Det har varit många rektorer. Men jag har inga planer på att flytta på mig, jag ser väldigt positivt på framtiden.
Den nya rektorn har sett över planerna, som han tycker har saknat en långsiktighet.
– Vi har förstått att ryktet inte alltid är bra. Att det varit många rektorer är en av grundorsakerna. Jag vet inte hur man jobbat tidigare, men vill att vi ska vara positiva, och vi ska likvärdiga i ordningsregler till exempel.
Ordningsreglerna var det första han såg över. Inför terminsstarten har skolan renoverats, som en del i att förbättra ryktet. De upplever en förbättring men förändringar tar tid. Bobo Börjesson konstaterar att tre elever flyttat före sexan inför den här terminen.
– Men vi har också flera som lämnat före årskurs sex under de senaste åren men som kommit tillbaka då det inte varit bättre på nya skolan. Det är tråkigt när de väljer att flytta, särskilt i så låg ålder som i trean. Det finns bara ett sätt att förändra ryktet och det är att bevisa att vi är en bra skola.
Flera föräldrar menar att det är ett mångårigt problem att Köpmanholmseleverna ligger efter sina kamrater när de börjar i sjuan.
– Jag kan inte uttala mig om deras uppfattning av att ligga efter. Men vi jobbar på att öka likvärdigheten mellan skolorna. En viktig sak med mindre skolor är ett kollegialt utbyte med andra pedagoger. Det utvecklar vi på kommunnivå.
I våras saknade två av elva elever godkänt betyg i ett grundämne.
– Den genomsnittliga godkända nivån på skolan var i våras är 98 procent och genomsnittspoängen är 15,0, vilket är näst högst i kommunen. Att påstå att skolan har många elever som ej klarat målen i årskurs sex är felaktigt.
Har Köpmanholm för få resurser?
– Vi har inte mindre resurser per barn än någon annan skola. I en liten skola när en elev har svårt blir det genomslag procentuellt sett.
Specialpedagoger finns på plats en dag i veckan plus en dag varannan vecka. Fritidsresurser går också in i klasserna och stödjer undervisningen.
Bobo Börjessons upplevelse är att det har saknats ordentliga föräldraråd.
– Dialogen med dem är superviktig. Den finns nu. Jag är stolt över att vara rektor på Köpmanholm och ser fram emot ett långsiktigt och bra arbete tillsammans med de duktiga pedagogerna.
