Ingen undervisning kommer att bedrivas i årskurs 6-9 på Möja, Svartsö och Runmarö framöver, förrän elevunderlaget överstiger sex elever per årskurs. Beslutet om de nya riktlinjerna, som fattades i förra veckan, får kraftig kritik både från föräldrar och oppositionen men även internt i den styrande majoriteten.
– Det är i praktiken en nedläggning, säger Julia Ekedal (S), skolkommunalråd i opposition.
I förra veckan fattade utbildningsnämnden i Värmdö beslut om att Värmdö skärgårdsskola ska delas in i fyra separata skolenheter: Djurö, Möja, Runmarö och Svartsö, som ska organiseras i ett gemensamt rektorsområde. Detta efter krav från Skolinspektionen om att ta fram en ny organisation för skärgårdsskolan som följer skollagen.
Men på mötet fattades även beslut om nya riktlinjer för ö-skolorna. De innebär bland annat att utbildning endast kommer bedrivas för elever i årskurs 6-9 om det finns minst 6-8 elever i varje årskurs. “Om elevunderlaget är mindre än så så bedöms förutsättningarna till dynamik och lärande i elevgrupper vara otillräckliga och undervisningen förläggs till fastlandet”, står det i tjänsteskrivelsen. Det blir utbildningsnämnden som beslutar om öppning respektive stängning inför varje läsår.
I dagsläget har ingen av skolenheterna på Möja, Runmarö och Svartsö det elevunderlag som krävs.
Nadja Franke, som representerar gruppen “Rädda Värmdös ö-skolor”, är ledsen och besviken.
– Det känns väldigt tråkigt. De lyssnar inte. Det är väldigt synd att man ska trycka in barnen i en och samma form där det ska passa alla att gå i en stor skola med många sociala kontakter. De framställer skärgårdsskolorna som att det skulle vara helt asocialt här. Det är en bild som är så okunnig och föraktfull.
I en skrivelse till nämnden skriver gruppen att “av våra tre ö-skolor har ingen någonsin haft 6-8 elever i varje årskurs, men vi välkomnar majoritetens plan för att nå det målet. Vi bidrar gärna till en sådan utveckling men den lär inte komma till stånd om man nu lägger ner högstadiet.”
Hur gruppen nu kommer gå vidare vet de ännu inte.
– Men vi kommer inte att lägga oss här, det gör vi inte, säger Nadja Franke.
Frågan om nedläggning av ö-skolornas årskurs 6-9 var uppe på kommunfullmäktige i december. Tre ledamöter från majoriteten röstade då emot partilinjen vilket ledde till att förslaget återremitterades för att göra en ordentlig konsekvensanalys.
Att nu frågan avgjordes i nämnden genom att nedläggningarna lyftes ur förslaget och att beslut om undervisning istället kommer att styras av riktlinjer har väckt kritik från oppositionen men även inom majoritetspartierna.
– Utbildningsnämndens beslut innebär i praktiken en nedläggning av årskurs 6–9 på skärgårdsskolorna. Vi tyckte istället att frågan skulle tillbaka till kommunfullmäktige eftersom förslaget påverkar hela skärgårdens utveckling, men majoriteten visste att deras förslag sannolikt saknar stöd där, säger Julia Ekedahl (S), skolkommunalråd i opposition.
Miranda Ahlers (C), ledamot i utbildningsnämnden, valde att inte ställa sig bakom majoritetens förslag i sin helhet.
”Jag vill inte att det ska finnas en fast undre gräns för hur många elever det ska finnas för att ö-skolorna ska hållas öppna. Skolorna har olika förutsättningar och kapacitet, det är inte likvärdigt”, skriver hon i ett inlägg på Facebook.
Även Anders Gullander (L) och Fredrik Zetterberg (M), som på kommunfullmäktige i december var två av de som gick emot partilinjen och ville återremittera ärendet, är nu kritiska.
”Det finns en majoritet i fullmäktige för att behålla även högstadiet på ö-skolorna. Jag ställer mig bakom beslutet att göra egna enheter och ett rektorsområde av skolorna, men inte de nya riktlinjer som i princip innebär att högstadiet på ö-skolorna skulle stängas för överskådlig framtid”, skriver Fredrik Zetterberg i Facebookgruppen Rädda Värmdös ö-skolor.
Snejbjerg: ”Frågan bör stanna i nämnden”
Fredrik Snejbjerg (L), ordförande i utbildningsnämnden, försvarar beslutet om de nya riktlinjerna för ö-skolorna.
– Vårt fokus nu och framåt har alltid varit att eleverna ska få bästa möjliga utbildning långsiktigt. Hade vi inte trott att det här är bästa sättet hade vi såklart inte gått fram med det, säger han.
Samtidigt säger han att han förstår att beslutet rört upp känslor.
– Vi är väldigt medvetna om och ödmjuka inför det. Men det här är för barnens bästa och inget annat.
Riktlinjerna innebär i praktiken att ingen undervisning kommer bedrivas på öarnas årskurs 6-9 från och med i höst. Varför fattades det beslutet av nämnden och inte av fullmäktige?
– Alla riktlinjer ska beslutas i facknämnden där de hör hemma.
Men med tanke på de långtgående konsekvenser det ger, borde det inte vara ett fullmäktigebeslut?
– Men då skulle man kunna säga att alla andra riktlinjer, som också har stor betydelse för människor till exempel när det kommer till att bygga ut vatten och avlopp, eller bygga fotbollsplaner, också skulle behöva gå upp till fullmäktige med samma resonemang. Det blir ohållbart i det långa loppet.
Skapar inte dessa riktlinjer ännu mer osäkerhet än om högstadierna lagts ner rakt av?
– Nej, jag menar att alla tvärtom vet vad som gäller. Vi är tydliga med när en årskurs kan återupptas och också med ett mellanår. Om vi ser att det kommer fler elever i de lägre årskurserna kan vi göra undantag, just för att det inte skall bli hattigt. Vi vill ha kvar kontinuiteten när den väl finns.
– Jag vet inte om skolan allena är den enda anledningen till att man flyttar ut på en ö. Ibland känner jag att diskussionen svängt dit, att om man bara får årskurs 1-9 på en ö så kommer alla flytta dit. Men det måste ju finnas bostäder, båtförbindelse och samhällsservice också. Vi är inte en samhällsbyggnadsnämnd.
Det kanske är just därför det borde vara en fråga för en instans med ett större och bredare ansvar?
– Där håller jag inte med. Att detaljplaner för öarna till exempel beslutas i kommunfullmäktige är viktigt. Men denna fråga bör stanna i facknämnden där fackkunskapen finns.
