Efter flera allvarliga incidenter vill regeringen att användningen av vattenskotrar ska regleras. En ny utredning stod klar förra året, men den har fått ett blandat mottagande.
I oktober förra året presenterades vattenskoterutredningen som utrett hur vattenskotrar ska regleras. Syftet har varit att säkerställa att vattenskotrar och liknande farkoster inte medför oacceptabla störningar eller olägenheter för människor. Utredningen föreslår bland annat att vattenskoterförordningen upphävs, att ett generellt förbud mot vattenskotrar i naturreservat införs, att fler brott ska medföra att förarbeviset för vattenskoter dras in och att ett register över vattenskotrar införs. Utredningen har varit ute på remiss till ett antal olika organisationer och myndigheter. De flesta anser att det är bra att vattenskoterförordningen upphävs, men i övrigt är reaktionerna blandade.
– Vi är positiva till förslaget att upphäva vattenskoterförordningen eftersom den inte kan tillämpas rättsligt, men anser att man inte behöver göra mer just nu med tanke på att förarbeviset för vattenskoter infördes förra året. Vill gärna se hur det, och möjligheterna för polisen och Kustbevakning att utfärda ordningsbot, påverkar buskörning som man anser är det huvudsakliga problemet, säger Carl Rönnow, sakkunnig på Svenska Båtunionen.
Vattenskoterförordningen infördes 1993 och innebar förbud att köra vattenskoter utanför allmänna farleder. Tanken var att länsstyrelserna skulle peka ut områden där vattenskotrar var tillåtna, men eftersom det inte gjorts har det istället i praktiken blivit tillåtet med vattenskotrar överallt. Men att utfärda ett generellt förbud mot vattenskoter i naturreservat är inget Svenska Båtunionen ställer sig bakom. I sitt remissvar skriver Svenska Båtunionen att det blir orimligt att vattenskoterförare inte får köra i naturreservat när de inte är utmärkta på sjökorten. Det finns heller ingen definition på hur bred en allmän farled är, vilket kan göra det osäkert att exempelvis färdas genom Dragets kanal vid Järflotta, där den allmänna farleden ligger mellan två olika naturreservat. Det innebär också ett hinder för det vattenburna friluftslivet.
– Enligt min mening har utredningen inte kunnat påvisa vad en oacceptabel störning är. Är problemet buskörningar är det mer resurser till Kustbevakningen och polisen som behövs eftersom regelverket för att hantera störande körning finns i sjölagen. Det man borde reglera är beteendet och inte farkosten. Vi ser förslaget som en kollektiv bestraffning av förarna. Däremot tycker vi att det är positivt att utredningen vill ge länsstyrelsen i uppdrag att peka ut skyddsvärda områden som bör regleras särskilt, säger Carl Rönnow.
Att utredningen genomfördes samtidigt som krav på förarbevis infördes kallar Carl Rönnow för extremt dålig tajming.
I övrigt anser båtbranschens riksförbud Sweboat att det nyligen införda kravet på förarbevis för vattenskoter bör utvärderas innan nya bestämmelser införs. Havs- och vattenmyndigheten ställer sig bakom de flesta av förslagen i utredningen men vill, liksom flera andra organisationer, att förbudet ska gälla fler marina områden än naturreservat.
Kustbevakningen och Naturvårdsverket motsätter sig liksom Båtunionen förbud för vattenskotrar i naturreservat. Naturvårdsverket vill istället se ett förbud eller en hastighetsbegränsning inom ett visst avstånd från land.
