Den ståtliga ceremoniella kungaslupen Vasaorden fyller hundra år nästa år. Inför jubiléet genomgår hon just nu en rejäl renovering på Muskö örlogsbas, ett hantverk som kräver tålamod, noggrannhet och en särskild kärlek till ett svenskt kulturarv.
Det började med att kommendörkapten Anders Hörnfeldt skulle beställa nya åror inför kronprinsessbröllopet 2010. Han kontaktade Andreas Millde som driver Stockholms Båtsnickeri, som kom förbi för att kika.
– Han började direkt att knacka i skrovet. Vi konstaterade att det var inget som var sjöosäkert just då, men någonting skulle behöva göras.
Därefter tog det ytterligare nästan ett decennium att få loss ekonomiska medel från Marinen för en rejäl upprustning av den då 98 år gamla slupen. När Andreas Millde så kom tillbaka och stack en skruvmejsel rakt genom bordläggningen rann det träsmulor ur hålet.
– Då var det “point of no return”, berättar Anders Hörnfeldt, som sedan 2009 inte bara är Vasaordens befälhavare, utan även totalansvarig för slupens underhåll och brinner för dess fortlevnad.
Och det är en riktigt gedigen renovering som nu pågått i drygt två års tid, inne i ett specialbyggt, tempererat tälthus på Muskö örlogsbas. Akterstäven, kölen och den nedersta delen av bordläggningen har bytts ut, friborden har nåtlimmats och kölen bultats med mer än tredubbelt så många bultar som innan vilket har gjort båten betydligt tätare och starkare än vad hon var ens som nybyggd. Genom åren har olika slags färger använts för att bättra på här och var när skavanker uppstått, men nu har ett stort arbete gjorts för att renskrapa hela båten och måla den från grunden i enhetliga lager av linoljefärg i en blå nyans så nära den ursprungliga som möjligt. Även gamla mekanismer som inte funkat på länge, som till exempel luckhissarna för salsbyggnadens facettslipade fönster, har återställts till fungerande skick.
Under arbetets gång har det diskuterats om huruvida Vasaorden är ett bruksföremål eller museiföremål, och hur man ska förhålla sig till det historiska ursprunget under en sådan här renovering. En del smidesdetaljer, som till exempel rorkulten, är original från den första Vasaorden från 1774 som förstördes i en brand 1921. Annat har bytts ut, som sidengardinerna som har fått återskapas på väveriet i Lyon efter att ha vittrat sönder genom åren.
– Vi har ambitionen att den ska användas. De flesta sådana här statsceremoniella föremål står på museum nu. Vi är de enda i världen som använder vår kungaslup på riktigt, även om det är sällan. Det här är ett bruksföremål som vi bevarar så gott det går, säger Anders Hörnfeldt, som nu förankrat den inställningen hela vägen upp till Hans Majestät Konungen, som besökte örlogsbasen för ett par veckor sedan för att inspektera renoveringen.
Därför har man nu i de delar av skrovet som ersatts också bytt träslag, från den ursprungliga eken till iroko, ett fett och tåligt träslag liknande teak, som inte rör sig lika mycket som ek.
– Ekbåtar mår bäst av att vara i vattnet, och tas upp då och då för att fixas lite med. Här gör vi tvärtom – vi har den i vattnet en liten stund då och då och sen står den torrt i tio år.
Jag frågar båtsnickarna vilka stora utmaningar de stött på under renoveringen. De pekar genast bort mot ett bord där flagnande, gyllene ornament i gustaviansk stil ligger uppradade. För även om Vasaorden är en bruksbåt så är hon ingen vanlig båt – och även den rikliga utsmyckningen har fått känna på tidens tand.
– Hon är ju en uppsminkad dam, uppriggad för stort kalas. Och när damer blir äldre så blir sminket tjockare och tjockare, sen krackelerar det till slut…
Den förgyllda ornamenteringen – och det är en hel del – har lappats och lagats i omgångar och var på sina håll så tjockt lagd att ny förgyllning inte längre fäste. Nu görs den i stora delar om från grunden. Snickeriet fick anlita en ny medarbetare, förgyllaren Lovisa Wahlström, som nu har den delikata uppgiften att ge alla snäckor, kolonner och lagerbladskransar åter sin forna glans. Flera hundra föremål ska varsamt plockas loss, skrapas rent och grundbehandlas med gul linoljefärg och en linoljebaserad anläggningsolja som fungerar som ett sorts klister för det 23,25-karats bladguld som därefter läggs på och gnuggas fast. Sedan penslas guldet in i fördjupningar så att konturer och detaljer i de vackra träsniderierna träder fram. Tekniken är i stort sett densamma som på Kleopatras tid.
– Det är ett gigantiskt arbete. Det känns lite övermäktigt, men det är jättekul. Jag tycker om att det är ett ärligt hantverk. Det syns om jag har varit stressad eller om jag inte varit noga med underarbetet, allt blir så väldigt tydligt, säger Lovisa Wahlström.
Att bevara Vasaorden för framtiden är viktigt för Anders Hörnfeldt, som nu också har sett till att få en ordentlig underhållsplan på plats.
– Det är ju svensk skeppsbyggnadskonst. Och handhavandet, precis som kyrkbåtarna på Siljan, är en del av det svenska kulturarvet. Bara att kunna hantera den här farkosten; att ro den, styra den och behärska den – det är sjömanskap man inte hittar någon annanstans.
Nästa sommar ska Vasaorden sjösättas igen. Då ska hon delta vid firandet av en annan celeber hundraåring: Stockholms stadshus, vars invigning slupen lämpligt nog användes till på sin jungfrufärd. Cirkeln sluts.
Är det stressigt?
– Inte är det gott om tid i alla fall! Det är det aldrig med träbåtar. Mot slutet blir det otroligt intensivt i alla såna här projekt, svarar båtbyggarna Niklas Skärlund och Patrik Eliasson.
Anders Hörnfeldt ser fram emot att se en guldglänsande slup i toppskick glida fram över vattnet igen, och i många år framöver.
– I marinen pratar man om att man gör en halvtidsmodifiering när båtarna har nått ungefär halva sin beräknade livslängd. Jag tror att det här är en halvtidsmodifiering. Det blir mitt arv till framtiden, att den här båten lever i minst hundra år till.
Fakta/Vasaorden
• Den ursprungliga Vasaorden ritades 1774 av skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman för Gustaf III. Den totalförstördes i en brand på Galärvarvet 1921.
• På initiativ av skeppsredare Dan Broström ordnades en insamling för att bygga en ny Vasaorden. Den nuvarande slupen byggdes och sjösattes för första gången 1923 och är en exakt kopia av den ursprungliga.
• Slupen är avsedd att användas av kungahuset vid officiella ceremonier, högtider och statsbesök. Senast användes den vid bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling 2010.
• Båten är 18,6 meter lång, 3,2 meter bred och framförs av 18 roddare plus en i reserv, samt tre officerare.
Källa: Wikipedia
