Fredlarnas Naturskyddsförening, som i år firar 70-årsjubileum, höll årsmöte i helgen. God gemenskap, musik, dans och ett fantastiskt väder bidrog till att göra jubileet till ett minnesvärt tillfälle.
I lördags visade sig Fredlarnas skärgård från sin allra mildaste sida. De vidsträckta fjärdarna låg spegelblanka, strandängarna doftade av utskärgårdens tusende blommor och högt i den molnfria skyn jagade svalorna.
Det var nästan som om ö-gruppen bestämt sig för att vara extra inställsam dagen till ära för på platsen hade dess beskyddare samlats för att hålla årsmöte och fira 70-årsjubileum.
När Fredlarnas Naturskyddsförening håller årsmöte på Stora Vånskär, där de flesta av arkipelagens bodar finns, är det ingen sammankomst som man stökar undan på någon timme. Redan på förmiddagen samlas man för att ta itu med gemensamma sysslor. Ett antal båtburna patruller beger sig ut till kobbar och öar i In-Fredel- och Ut-Fredelskärgårdarna för att plocka skräp och snygga till.
Samtidigt ägnar sig andra åt under-håll av de gemensamt ägda bodarna och bastun som finns på Stora Vånskär. Ett annat gäng färdigställer öns festplats inför kvällen under festgeneralen Claes Billgerts handfasta ledning. Det sker på den strandäng som sedan tio år är föreningens gemensamma festplats. Till vardags arbetar Claes Billgert som traktör och det är inte för inte som han går under smeknamnet Claes Kalas i hela norra skärgården.
– Att vi kan samlas så här på ängen tycker jag är jättefint. Det är min stora glädje att komma ut hit och knyta ihop människor så vi kan lära känna varandra, säger Claes Billgert.
När det börjar dra ihop sig till själva årsmötet värker omgivningarna fram ännu fler deltagare. Över fjärdarna närmar sig pärlband av båtar. Över bergsknallarna traskar barn och äldre och gäng med glada människor banar sig fram genom de täta snåren. När föreningens ordförande, Stefan Kvist, förklarar mötet öppnat har de alla intagit sina platser.
Under mötet står självklart naturfrågorna högt på dagordningen. Viktiga naturvårdsfrågor diskuteras och flera dystra rapporter avläggs. Det blir allt färre individer av nästan alla fisk- och fågelarter men även dägg- kräl- och groddjuren är på tillbakagång. Men det finns några undantag. Predatorer som säl, skarv, örn och mink finns i överflöd. På årsmötet rapporteras att sju minkar skjutits under året och några har också tagits i fällor. Årsmötet beslutar att fler fällor ska köpas in. Alf Anderin, Skärgårdsstiftelsen, rapporterar att det är fortsatt dåligt med ejder vilket han bland annat tror beror på alla havsörnar.
– Det kan vara upp emot 200 havsörnar i sälskyddsområdet där ute, säger han.
Efter de dystra rapporterna delas årets hederspris ut. I år går det till familjen Eklund som har restaurerat en groddamm efter konstens alla regler.
Efter mötet är det dags för den traditionella roddtävlingen och efter den följer några timmars välbehövlig paus från den stekande solen. Folk söker skydd i skuggan från bodar och båtar där läskande dryck serveras och en och annan passar på att ta en kort tupplur.
Trots att klockan är sex på kvällen är hettan tropisk på ängen när festen börjar. Köttstycken fräser på grillarna, champagnekorkar smäller, bubblande skratt och mustiga historier ackompanjeras till musikerna Magnus Lundebergs, Hans Sporres och Hans Nymans suggestiva toner.
När solen smälter i fjärden faller daggen och svalkan kommer. Festligheterna på ängen fortgår ända till solen åter stiger över bergknallarna.
