Tio år har gått sedan den tidigare Räddningstjänstlagen ersattes av Lagom om skydd mot olyckor. Med den fördelar kommunerna själva resurserna, vilket lett till besparingar. Enligt försäkringsbolaget If har det även inneburit att fler fastigheter än tidigare, särskilt i skärgården, brinner upp.
I somras brann tre fastigheter som If försäkrar ner till grunden. Två av dem låg i skärgården, på Tynningö. Men bränderna hade inte behövt bli så omfattande, menar If, om Räddningstjänsten, med bättre resurser, hade kommit till platserna tidigare. Problemet är enligt If lagändringen 2004, när Lagen om skydd mot olyckor ersatte Räddningstjänstlagen. Daniel Claesson, pressansvarig på If Sverige säger:
– På otillgängliga platser har Räddningstjänsten svårare än tidigare att göra lika snabba insatser. Vi ser tendensen över hela landet. Det är på landsbygden man har gjort besparingarna vilket drabbar dem som bor mest otillgängligt.
Framför allt handlar det om att transportresurserna minskas:
– Den totala samhällsresursen på det området går ner, vilket gör att skärgårdsbor och andra som bor otillgängligt blir mer utsatta. Det är heller ingen politisk diskussion i frågan, säger Daniel Claesson.
Enligt If har antalet brandstationer minskat med nära tio procent sedan lagändringen, även antalet brandmän har minskat.
Vem som bär ansvaret för utvecklingen är knepigt. Något var tydligt i diskussionerna efter att den nya statliga Tynningöfärjan sattes i trafik för ett par år sedan vilket medförde att Tynningöborna inte längre har tillgång till en jourfärja nattetid för att få över Räddningstjänsten snabbt. I stället sätts en färja in från Vaxholm, vilket Tynningöborna menar fördröjer insatsen och gör att även Rindö och Skarpö står utan färja.
– Ansvarsfrågan är lite oklar, vilket är ett av problemen. Den nya lagen la mer ansvar på kommunerna, men det är otydligt vem som bär ansvar när det uppstår problem. Är det lagstiftaren som har sagt att det skall vara på detta sätt, är det kommunerna eller är det Räddningstjänsten själva, frågar sig Daniel Claesson.
Mats Larsson, besiktningsman på If och deltidsbrandman, pekar på ett annat problem:
– Fritidshusägare är vana från stan med att brandkåren kommer på max sex minuter, och ser inte riskerna med att befinna sig i skärgården där en utryckning tar mycket längre tid. Mitt råd är att tänka igenom var man befinner sig och vad man ska göra om det händer något, säger han.
If:s kostnader för husbränder har ökat markant de senaste åren, något som även Mats Larsson menar hänger ihop med besparingarna och centraliseringen för Räddningstjänsten. Hans tips för att klara december månad utan ljusbränder är att skapa sig en plan för vad man ska göra om det börjar brinna.
– Gör man ingenting så kan branden utvecklas dramatiskt på bara minuter.
Fakta/Tips vid brand
• Skaffa brandvarnare, brandfilt och handsläckare.
• Se till så att du lätt kan komma åt trädgårdsslangen.
• Vid första tecken på brand, stäng dörrar och fönster så stryps syretillförseln
