Från många håll i landet kommer dystra rapporter om glesbygden, med avfolkning, nedläggning och urholkad service som standardrubriker. Men på Ingmarsö är känslan en annan. Rederinäringen står inför ett uppsving, förskolan öppnar igen och framtidstron är stark på ön. Vad ligger bakom Ingmarsös flow?
Det ligger ett tunt snötäcke runt den lilla fladen på södra Ingmarsö, där några småbåtar ännu ligger förtöjda vid bryggorna. Idag är det lugnt och stilla, men här kommer en hel del att börja hända inom kort.
Stefan Ljungberg och Bertil Ågren från byalaget blickar ut över viken och pekar ivrigt på en skiss. De kommunala bryggorna ska förstärkas och byggas ut – hit ska den populära gästhamnen flytta från Eklunds tvärs över, när de nu går i pension. Nya faciliteter för hamnkontor, toaletter och duschar ska byggas på bergknallen där vi står. På andra sidan viken pågår planering för att rusta upp bryggor och båthus och göra en rederihamn för större skärgårdstonnage.
– Rederinäringen är den överlägset största arbetsgivaren på ön, det är den som håller ön igång. Det finns jättemycket potential och positiva effekter som den kan generera, den drar till sig folk och tjänster. Men det har saknats kajplatser. Redarna har fått flytta båtar och personal kors och tvärs över halva länet för att få ihop det, berättar Stefan Ljungberg.
Gästhamnen har fått en rejäl ekonomisk skjuts i samband med Seastop-projektet, där det nu satsas på flera hamnar runt om i skärgården. Men på Ingmarsö vill man inte nöja sig med det.
– Att bara tro att man ska överleva på bidrag håller inte i längden, för det går upp och ner med politiken. Vi måste vara lönsamma i oss själva och attraktiva på det viset, säger Stefan.
Hamnen är inte det enda området på Ingmarsö där framtidshoppet spirar. Nu står det även klart att förskoleverksamheten kommer att öppna igen från och med i höst, efter att ha legat i malpåse i tre år.
Beskedet välkomnas av Natalie Beck och hennes sambo Fredrik Ljungberg. Tillsammans har de sonen Liam som är åtta månader gammal. Natalie arbetar på ön som växeloperatör för Taxi Stockholm och Fredrik är byggnadsarbetare.
– Det är superpositivt. Jag tror inte det hade funkat annars, vi hade inte fått ihop arbetstiden om vi skulle behövt lämna och hämta på Ljusterö, säger Natalie.
Det är redan sju barn som är aktuella för förskolan, och hon tror att beskedet kan resultera i ännu fler.
– Det är fler än vad man kanske förstår som är intresserade av att flytta ut, säger hon.
På senare år har flera sökt sig ut till Ingmarsö, däribland många unga och barnfamiljer. Enligt Statistiska centralbyrån var 147 personer folkbokförda på ön per den sista december 2016. Men Stefan Ljungberg radar med lätthet upp ett tjugotal som flyttat hit sedan dess.
– Och därtill kommer alla deltidsboende som ofta är här men inte räknas in i statistiken, säger han.
En anledning, tror han, är att infrastrukturen förbättrats avsevärt de senaste åren.
– Vi hade en begynnande avfolkning efter att en tid sakta ha klättrat uppåt. Men när vi fick helgtrafiken för ungefär två år sedan så exploderade det istället. Många småbarnsfamiljer stod innan dess i begrepp att flytta från ön, då hade ön dött. Men nu är det tvärtom flera som flyttat härifrån som vill tillbaka.
Beskedet från trafikförvaltningen i höstas om att även fast anställda ska få möjlighet att nyttja svävartrafiken på vintern är ännu ett steg i rätt riktning, menar Stefan Ljungberg. Men än finns det förbättringar att göra. Stefan och Lotta Ljungberg representerar Ingmarsö i trafikgruppen Österåkers skärgård (TÖS), som uppvaktar både kommun och landsting flitigt för att utveckla trafiken ännu mer mellan replipunkter och kärnöar i stället för fram och tillbaka till Stockholm. Modellen kallas “Ringar på vattnet” och medför bättre samverkan mellan öarna.
– Trafiken till Åsättra har varit jättelyckad, den håller på och växer ur sin kostym. Ska man få ett liv att fungera här kan man inte handla en dag och jobba nästa, man måste kunna göra saker på vägen. Alla utredningar säger samma sak, men man har inte följt de beslut som har tagits.
Vad beror då Ingmarsös medvind på? Att alla drar åt samma håll, menar Stefan Ljungberg.
– Som barnafödd här kan jag se en skillnad. Förr i tiden fanns det en motsättning mellan fast- och fritidsboende, men så är det inte längre. Vi har samma intressen och jobbar tillsammans.
– Kombinationen öbor och “nollåttor” är bra, fyller Bertil Ågren i.
– Det behövs andra kunskaper än enbart de praktiska, till exempel inom administration och ekonomi nu med alla myndigheter och ansökningar. Vi har blivit bra på att använda folks olika kompetenser.
De ger också en rejäl eloge till Österåkers kommun, som i högsta grad är delaktig i öns olika utvecklingsprojekt.
– Vi jobbar väldigt tight ihop med tjänstemännen på kommunen och bollar lösningar tillsammans. Många av dem lägger ner mycket mer jobb än vad de egentligen behöver, säger Stefan Ljungberg.
– Vi här ute fungerar ungefär som en stadsdelsnämnd inne i stan. De lyssnar på oss och har förstått att de kan använda oss till mycket. Det borde andra kommuner lära av, tillägger Bertil Ågren.
Det återstår dock knutar att lösa. Till exempel är det inte helt trivialt att hitta någonstans att bo för den som vill flytta ut till ön. Kvällen innan har ett möte med kommunpolitiker och tjänstemän anordnats för att få svar på frågor om just byggmöjligheter, en kärnfråga för framtiden enligt Elisabet Wennlund, ordförande i byalaget.
– Vi har haft ett fall nyligen där en ung familj som ville flytta ut fick avslag på sitt bygglov. Många som vill hit har jobb och realistiska förutsättningar för att bo här, och det sänder en stark signal när de får avslag. Vi behövde förstå hur det fungerar med riksintressen och översiktsplaner, och hur kommunen ser på möjligheterna att bygga på ön. Det var positivt att höra dem säga att de VILL ge bygglov, det är inte stopp utan finns möjligheter inom de ramar som gäller.
Hon hyser stor tilltro till Ingmarsös framtid.
– Det är många som känner att vinden har vänt och vi tar vara på den tillsammans. Vi har hittat en bra modell där fastboende och deltidsboende jobbar tillsammans och förstärker varandras kompetens. Det skapar energi och vi gläds åt alla delar som går i rätt riktning. Vi ska framåt och skapa möjligheter att bo på Ingmarsö.
