Stavsnäs bygdegård är en lite osannolik plats för en sportskyttebana, men likväl ligger den där, inklämd i bakre delen av lokalen.
– Vi har själva byggt lokalen och säkert lagt ner 1 200 timmar, berättar ordförande i föreningen Thomas Trouin, när jag kliver in i bygdegården.
Banan har sponsrats av lokala företag, inom sportskytte är finansieringen är ett ständigt problem. Det är förvisso en jättesport i antal utövare, men en minisport när det handlar om pengar. Licensierade utövare sägs vara jämförbart med fotboll och innebandy. Men medan fotbollsplaner nästan finns runt varje hörn, får man leta ordentligt för att hitta sportskyttebanor.
– Det finns en stor brist på banor i Sverige, säger Thomas Trouin.
Djurö sportskytteförening har lite drygt 120 medlemmar, en nivå man legat ganska stadigt på.
– Det är väldigt trendkänsligt, det är stora sporter som vi tävlar mot, innebandy, fotboll och annat.
Föreningen har länge försökt hitta en bättre lokal att hålla till i för alla sina aktiviteter, som innefattar sportskytte med gevär och pistol samt bågskytte. Man hade långt gångna planer på ett aktivitetshus med betoning på skytte på Gärdsudden på Djurö, men det föll på att finansieringen inte kunde säkras.
– Vi har bågskyttebanor på Gärdsudden nu. Det skulle kosta 14 miljoner att bygga om det med café, mötesrum och omklädningsrum. Vi hade hoppats på ett bidrag från Allmänna arvsfonden, men vi fick avslag, säger Thomas Trouin.
Till skillnad från många andra idrotter är sportskytte något som nästan alla kan ägna sig åt, oavsett ålder, kön eller handikapp.
– Sporten passar alla kategorier av människor. Ungdomar med koncentrationssvårigheter kan fokusera i den här sporten, de får en mental avslappning. Man kan vara allt från sex år och uppåt. Det handlar egentligen bara om att man ska nå fram och orka hålla geväret, säger Tomas Trouin.
Klubbens yngste medlem är sex år och den äldste är 83.
En av klubbens talanger är trettonåriga Philip Hagström, som trots sin unga ålder redan är en erfaren skytt.
– Jag har skjutit i sju år, sedan jag var sex år gammal. Farfar tillhörde Gustavsbergs skytteklubb. Jag började skjuta och tyckte det var kul.
Sportskytte är inte enbart en idrott nästan alla kan ägna sig åt, det är också en sport där alla kan nå goda resultat.
– Resultatmässigt är det likvärdigt mellan könen och åldrarna, det är tjusningen med sporten. Resultatet handlar mycket om mängden träning man har tillgodogjort sig. Har man barn som tar mycket tid så kan man bli lika bra ändå när de är utflugna, säger ledaren och eldsjälen Marcus Åberg.
Rörelsehinder behöver inte vara något problem inom sportskytte. Föreningen har flera medlemmar som är rullstolsburna och dessutom i elitklass. Pistolskytten Håkan Sköld är nyligen hemkommen från Paralympics i Rio.
– Jag testade pistolskytte på en svensexa 2011, jag hade ingen aning om hur man skulle göra.
Håkan Sköld tillhör nu Sverigeeliten och kombinerar familjeliv med träning nästan varje dag. Han var med i Paralympiska truppen i Rio, men det var nära att han inte skulle fått åka.
– Jag var med och provade kläder som
reserv, men tyckte det var onödigt, det var ett halvår kvar då.
Men efter en rysk dopningsskandal uteslöt Internationella Paralympiska kommittén Ryssland från spelen i Rio.
– Ryssarna blev uteslutna och vi visste inte riktigt var Håkan låg till. Vi var redan i Rio när vi hörde att det skulle bli Håkan. Det var stor glädje över beskedet, säger Marcus Åberg, som då var assisterande förbundskapten.
En annan av klubbens Paralympicsdeltagaren är den 19-åriga talangen Ellinor Axelsson Vaughn, som hamnade bland de sexton bästa i sin klass i Rio. Hon satsar stenhårt på sin sport och tränar åtta till tio pass i veckan.
– Målet är Tokyo 2020 och VM nästa år om jag får åka.
Inom sportskytte har den som skjuter en tiopoängare skjutit ett högst mediokert skott. Att träffa mitt i måltavlan ger faktiskt mer än tio poäng.
– Varje ring delas in i nio delar, 10,9 poäng är en träff precis mitt i tavlan. Man införde regeln för några år sedan för att kunna särskilja skyttarna och slippa långa särskjutningar, säger Marcus Åberg.
På tävling skjuter man oftast 60 skott. Ellinor Axelsson Vaughns rekord i liggande är 631 poäng, vilket ger ett genomsnitt på 10,61 per skott!
När kvällen lider mot sitt slut kan jag inte låta bli att fråga om jag kan provskjuta. Det blir en ganska sorglig historia, trots ”nybörjarstöd” är jag långt ifrån ens tio poäng.
– Du tittar för snabbt på skärmen efter skottet, prova igen, säger Thomas Trouin och vänder bort resultatskärmen.
Jag siktar, fokuserar, trycker av och håller siktet kvar på måltavlan.
– Hur kändes det? Vad tänkte du på?
Jag vet inte vad jag ska svara på frågan, under tiden jag siktade fanns ingenting annat i mina tankar än att få siktet mitt i måltavlan. En märklig, men mycket rofylld upplevelse.
– Det är som meditation, säger Ellinor Axelsson Vaughn med ett leende.
När Thomas Trouin vänder tillbaka skärmen och den visar siffrorna 10,6 känner jag att jag inte är klar med skytte!
