Regeringen presenterade nyligen det nya Landsbygdsprogrammet för den kommande sjuårsperioden. Totalt omfattar programmet 36 miljarder kronor. En modern landsbygd, aktiva bönder och livskraftiga företag är utgångspunkten. Bredbandsutbyggnad får hög prioritet.
Det nya landsbygdsprogrammet avser perioden 2014-2020 och innebär en förstärkning från förra perioden med 2,8 miljarder för bredbandsubyggnad och stöd till lokal service.
Regeringen lägger 3,25 miljarder på bredbandsutbyggnad, dubbelt så mycket som förra perioden, för att göra det möjligt att leva, driva företag och skapa jobb i hela landet.
700 miljoner, 100 miljoner kronor per år, går till satsningen på bättre service på landsbygden, något som ska gå till lanthandlar och bensinmackar i gles- och landsbygd.
500 miljoner kronor ska gå till icke kommersiell service, varav minst 50 miljoner ska gå till en satsning på idrotts- och fritidsanläggningar.
Största posten, 26,5 miljarder kronor, går till ett hållbart jordbruk i hela landet. Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion är av stor betydelse för jobben, miljö och konsumenterna, menar regeringen. Insatserna ska stimulera ett aktivt jordbruk med starka jordbruksföretag och ett öppet och rikt odlingslandskap. Flera åtgärder ska även bidra på olika sätt till målsättningarna på miljö-, konkurrenskrafts-jobb- och djurvälfärdsområdet. Här ingår investeringsstöd, startstöd till unga företagare, kompetensutveckling, samarbete och innovation, stöd till områden med naturliga begränsningar, djurvälfärdsersättningar, ekologiskt jordbruk samt miljö- och klimatersättningar.
– Landsbygdens företag är en oerhört viktig tillväxtmotor och en förutsättning för den gröna omställningen. Landsbygdsprogrammet handlar om att ge företagen möjligheter att växa och utvecklas och om att människor ska få tillgång till service, bredband och kommunikationer även utanför städerna, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson i ett uttalande om programmet.
Totalt omfattar landsbygdsprogrammet 36 miljarder kronor, där den svenska medfinansieringen uppgår till 59 procent. Resterande 41 procent kommer från EU. Regeringens förlag kommer nu att skickas till EU-kommissionen för godkännande.
SÅ HAR FUNKAR DET
• Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
• Landsbygdsprogrammet är indelat i tre områden som i programmet kallas för axlar:
1. förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft
2. förbättra miljön och landskapet
3. förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens ekonomi.
• Det finns även en fjärde axel, Leader, en metod för landsbygdsutveckling som kan användas i arbetet med att genomföra landsbygdsprogrammet.
Dubblerad slant till bredband i länet
Stockholms län uppskattas få 120 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad i det nya landsbygdsprogrammet. Dubbelt så mycket pengar som under förra perioden. Skärgården kan dock inte räkna med att få lika stor del av stödet som tidigare.
Enligt preliminära beräkningar kan Stockholms län komma att tilldelas totalt 160 miljoner kronor fram till 2020 ur landsbygdsprogrammet. 120 miljoner uppskattas gå till bredbandsutbyggnad, en fördubbling mot tidigare år. Något Sune Fogelström, projektledare för bredbandssatsningen i skärgården, kommenterar:
– Att det har blivit så mycket beror på att vi i skärgården har varit duktiga på att ansöka om och få pengar. Därmed inte sagt att skärgården kan räkna med lika stor del i kommande program. Vi måste få igång det även på fastlandssidan, säger han, men tillägger:
– Fortsätter skärgården att vara lika flitiga på att söka ökar förstås sannolikheten att man får pengarna.
Förra programperioden fick alla föreningar i skärgården som sökte pengar, även om de inte fick allt de sökte. Fram till sista januari i år ska bredbandsutbyggnaden vara slutförd på samtliga stora öar, vilket innebär att 1 500 abonnenter då kommer att ha bredband.
– Då har vi grävt ner och installerat teknik för cirka 80 miljoner kronor.
När projektet, som skärgårdens intresseorganisation Siko driver, startade nämnde Sune Fogelström siffran 200 miljoner kronor för att täcka hela Stockholms skärgård, men:
– Vi behöver mycket mer. Det är inte klart ännu, men vi har kommit ett gott steg på väg. En uppskattning är att om två år kommer det att finnas 3 000 abonnenter på bredbandsnätet.
Även i den fjärde så kallade axeln inom landsbygdsprogrammet, Leader, ser framtiden ljus ut för skärgården. Hittills har skärgården varit duktig på att både söka och få projektpengar:
– Det är inte så konstigt. Har man ett bra föreningsliv så finns organisationen för att söka pengar. Och det har man i skärgården, vilket vi har en jäkla nytta av, säger Sune Fogelström.
Inför nya perioden kommer nya Leaderområden att bildas, sannolikt färre och större områden än nuvarande 63 stycken. Det område som skärgården tillhör, Uross, blir troligen kvar och kommer att söka nya pengar. Denna ansökan, som ställs till Jordbruksverket, innebär dock en lång process som inte blir slutförd förrän senare delen av 2015. För närvarande pågår förhandlingar med de deltagande kommunerna om medfinansiering.
En nyhet i kommande programperiod är att det går att söka pengar ur fler EU-fonder än landsbygdsfonden:
– En sak är säker, att vi kommer att samarbeta med Fiskerifonden. Det kan handla om projekt för att sätta ut gäddyngel, skapa våtmarker och få ut mer fisk i sjön. På så sätt kan man kombinera deras pengar med vanliga Leaderpengar ur landsbygdsfonden, och på så sätt kunna skapare bredare aktiviteter för besökare, säger Sune Fogelström.
