Trots att bolaget tagit betalt för tjänster man aldrig utfört och misstänks för bedrägeri i England, tilldelades Serco tillsammans med Strömma kanalbolaget uppdraget att driva Djurgårdsfärjorna. Hade landstinget kunnat utesluta Serco som anbudsgivare? Juristernas åsikter går isär.
Det blev ingen upphandling av skärgårdstrafiken, där Strömma kanalbolaget tillsammans med sin brittiska partner Serco lämnat anbud. Däremot tog den svensk-brittiska konstellationen hem uppdraget att driva Djurgårdsfärjorna i Stockholm, vilket oppositionen i landstingets trafiknämnd motsatte sig.
Serco är en omstridd partner, som svartlistats av sjunde AP-fonden och den norska regeringen för sina kopplingar till kärnvapen, och misstänks för bedrägeri i England. Serco har erkänt att man har tagit betalt för tjänster man aldrig utfört och accepterat återbetalningskrav på mångmiljonbelopp till brittiska staten. Polisutredning om bedrägeri pågår, men någon dom finns ännu inte. Bolaget har fått tre månader på sig att genomföra genomgripande förändringar, annars kan man komma att utestängas från framtida offentliga upphandlingar i England.
Socialdemokraterna ville att en särskild juridisk prövning skulle göras innan bolaget tilldelades något uppdrag,
– Landstingsmajoriteten har ett väldigt stort ansvar för att man välkomnar Serco, sa Erika Ullberg till Skärgården i förra veckan.
Det moderata trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm menar dock att Serco redan har granskats, och att man i och med tilldelningsbeslutet följer lagar och regler.
Men om landstinget hade velat hade man mycket väl kunnat utesluta Serco från anbudsgivningen. Det hävdar advokaten Anna Öberg, själv delägare i Stockholms sjötrafik, som i dag driver 13 av det landstingsägda Waxholmsbolagets fartyg och alltså är en av Sercos och Strömmas konkurrenter. Som stöd för sin uppfattning hänvisar hon till Lagen om offentlig upphandling, där det står att en leverantör ”får uteslutas från att delta i en upphandling” om leverantören ”har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan uppvisa detta”.
– I det här fallet är det ställt utom tvivel att de faktiskt har gjort det, framför allt för att de har erkänt det själva. Och då behövs det ingen lagakraftvunnen dom.
Henrik Norinder, specialist på offentliga upphandlingar vid juridiska fakulteten i Lund, gör dock en annan tolkning. Serco är ett mycket stort bolag med en mängd olika verksamheter och bedrägerimisstankarna i England handlar om fångtransporter och övervakning med elektronisk fotboja. Något helt annat än att köra båtar, med andra ord.
– Eftersom det här är ett stort bolag så kan det ju mycket väl vara så att de kan tänkas göra något fel i yrkesutövningen någon annanstans, men då skulle det innebära att de inte kan skulle kunna fungera över huvud taget på något annat område i så fall. Enligt min uppfattning skulle det vara att ta det här med fel i yrkesutövningen alldeles för långt.
Andrea Sundstrand vid juridiska fakulteten på Stockholms universitet, även hon specialist på offentlig upphandling, menar dock att landstinget har rätt att utesluta en anbudsgivare om man kan konstatera att allvarliga fel har begåtts. Att det handlar om ett annat verksamhetsområde har ingen betydelse.
– Det är ju ändå samma bolag och tar de för mycket betalt på ett område så kan de lika gärna ta för mycket betalt på ett annat.
I förra veckan avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen ett parallellfall som handlar om en målerifirma i Göteborg som uteslutits från en upphandling som Göteborgs stad genomfört, med hänvisning till allvarligt fel i yrkesutövningen. Målerifirman hade överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som i förra veckan gav staden rätt. HFD skriver att det räcker med sannolika skäl för att utesluta anbudsgivaren, men det håller inte Andrea Sundstrand med om.
– Enligt EU-direktiven står det att man ska styrka eller visa.
När det gäller Serco, som har erkänt att man gjort fel och dessutom betalat tillbaka pengar som fakturerats på felaktiga grunder, får saken dock anses vara styrkt.
– Det innebär inte att upphandlaren har skyldighet att utesluta anbudsgivaren men att man har rätt att utesluta dem.
