För några veckor sedan stals fyra båtmotorer på Husarö. Att stölderna sker såhär års, längre ut i skärgården, är nytt.
– Det är solklart att man är båtburen. Vi har fler brott på öarna än vi haft förut där man är väldigt överraskad. Är det så att det här är ett nytt modus som de fortsätter med måste båtägare och företag på öarna vara mer på tårna, säger Annika Eriksson, tillförordnad ansvarig för båtsamverkan Region Stockholm.
Husarö är bara ett exempel bland öar som inte är bilburna där stölder skett nu på vintern. På Arholma klev gärningspersonerna iland och stal motorer i december. Även Gräskö har varit utsatt.
Samtidigt har Sjöpolisen efterlyst några stulna, större aluminiumbåtar, som de misstänker har använts vid andra stölder i skärgården. Den ena båten hittades innan jul utan motor, den andra är i skrivande stund inte återfunnen.
– Det kan ju ha varit att de bara var ute efter motorn men det är helt klart att vi trängt ut dem längre ut i skärgården. Jag vill nog tro att de märker om de blir kontrollerade. Om man är kriminell drar man sig ifrån för att jobba ostört. Just att få reda på hur de går tillväga är jätteviktigt, om de har ändrat tillvägagångssätt vet vi inte än. Det är därför jätteviktigt att vi får in iakttagelser, säger Annika Eriksson.
Med större båtar kan gärningspersonerna röra sig på ett annat sätt och smälter in bättre.
– De har misslyckats vid några tillfällen med mindre båtar, säger Annika Eriksson.
Polisen har tillsammans med bland annat båtklubbar, appen Coboats och försäkringsbolag dragit igång Larmkedja Roslagen Båtsamverkan som Skärgården rapporterat om tidigare. Arbetet har precis påbörjats och ett antal öar är representerade, men inte de långt ut.
– Vi har inte samverkan där alls. Hör av er från öar längre ut, koppla ihop er till larmkedjan så vi får bättre snurr även i övärlden.
Ju fler tips som kommer in, desto lättare får polisen att lägga pusslet och sätta in resurser där problemen är som störst. Pusslet är gediget och tips kontrolleras även mot internationella register. Annika Eriksson berättar även att utbildningsnivån internt ska bli bättre så att den som lämnar tips får ett bra mottagande.
Inom larmkedjan har tips delats om exempelvis bilars registreringsnummer, vilket kan vara känsligt. Iakttagelser ska in till polisen men att sinsemellan utbyta information om ett specifikt fordon är i gränslandet mot förtal.
– Man får inte utmåla någon som kriminell, det är jättekänsligt. Men vi är tacksamma för informationen. Det är marigt. Vi måste få in iakttagelser om, ett modus som inte är känt ännu. De ändrar sig också, de är jättekänsliga för hur vi jobbar, och väldigt professionella, säger Annika Eriksson.
