Vid Sunda på södra Blidö kan en något ovanlig syn möta förbipasserande. Ståtliga kronhjortar och mäktiga mufflonfår bakom ett högt stängsel för kanske snarare tankarna till Skansen än till den traditionella ö-faunan. Här finns sedan ett par år tillbaka ett av skärgårdens vilthägn.
En flock med ett tjugotal djur betar fridfullt på ängen, men skuttar snabbt undan bort mot skogsbrynet när vi närmar oss på fyrhjulingen.
– De är skyggare nu framåt sommaren. På vintern, när jag kommer med mat, är det en annan sak. Då kommer de gärna fram, förklarar Fredrik Lundin som driver Blidö Skärgårdsjakt.
Hägnet byggdes 2015, och året därpå kom de första djuren. Nu samsas i runda slängar 90 dovhjortar, 25 kronhjortar och 35 mufflonfår på de 65 hektaren blandad skogs- och ängsmark som hägnet består av.
– Men det är lite svårt att räkna dem exakt.
Intresset för jakt och djur har länge funnits med Fredrik Lundin.
– Jag föddes i princip i en mataffär, och i stort sett alltid hållit på med jakt och kött. När vi sålde butikerna för tolv år sedan funderade jag på vad göra härnäst. Jag har en kompis som driver hjorthägn uppe i Almunge och då tänkte jag att jag själv skulle testa. Hela kedjan från djur till mat är rolig att vara med i, säger han.
Till ungefär 90 procent består verksamheten idag av att Fredrik själv går ut och skjuter djuren, och därefter slaktar och säljer köttet. Men tanken är också att erbjuda jakt; i anslutning till hägnet finns hus med möjlighet till logi. Än så länge har dock den delen av företaget varit blygsam, men Fredrik Lundin tycker att det känns bra att skynda långsamt. Förra året sköts totalt 35 djur.
– Vissa hjorthägn skjuter av så mycket som möjligt och köper sedan in nya djur. Men det ska inte jag göra. Mina ska föröka sig själva och då tror jag att det här är en bra nivå att ligga på.
Men är det verkligen någon sport att jaga djur på en begränsad, inhägnad yta? Ja, menar Fredrik Lundin.
– Det är klart att det är lättare än om man går ut i vanliga skogen. Men så lätt är det ändå inte. Många tror att det bara är att gå in och hämta djuren, men så är det inte. Man får anstränga sig rätt rejält.
Inom ett hägn gäller inte samma jaktregler som utanför. Här får man jaga närsomhelst.
– Men det finns ju en anledning till reglerna, så det blir ju ändå ungefär samma säsongstänk. Nu har de kalvar i magen och då går man inte in och skjuter. Högsäsongen ligger på hösten och vintern.
Men jägarna är inte de enda fienderna djuren har i hägnet. Havsörn tar gärna mufflonlammen, och rävar slinker lätt in genom grävlingshål under stängslet. Fredrik Lundin är ute och ser till hägnet varje vecka. Under vintern får djuren hö och kraftfoder, men sommartid klarar de sig på egen hand genom att beta det som finns tillgängligt. Förutom jaktsyftet fyller därför de även en naturvårdande funktion.
– Marken här är ganska igenväxt med en väldig massa sly. Jag har tagit bilder nu och ska jämföra hur det ser ut om en fem-sex år. Det kommer nog vara stor skillnad, säger Fredrik Lundin.
Hur har blidöborna tagit emot hägnet?
– I början var det lite ramaskri. Folk var oroliga att det skulle komma busslaster med tyskar varje helg för att jaga. Likaså fanns det de som tänkte att de inte skulle kunna gå in i skogen längre. Men det går ju. Och skjuter man så lite som trettio, fyrtio djur på ett år så märks det nästan inte. Nu hör jag bara positivt.
På flera håll i skärgården har det på senare år kommit rapporter om att djur som till exempel just hjort och mufflon planterats ut för jakt och därefter förökat sig okontrollerat. Djuren orsakar stor skada för fastighetsägare på öarna och kan riskera att skada den inhemska floran och faunan. Fredrik Lundin är dock inte orolig för att hans djur skulle smita.
– Den risken finns inte. Även om en grind vid något tillfälle skulle stå öppen så ser inte djuren det, snarare ser de att det är här som de får mat.
Fredrik Lundin driver idag verksamheten på hobbynivå, något han hoppas fortsätta med framöver.
– Men det ska gå runt ekonomiskt. På sikt kanske jag skulle vilja flytta närmare ut hit, och då kan det också växa. Kanske kan vi erbjuda även annan typ av jakt som fågel och fiske på våra öar och vatten här utanför. Det finns jättemycket möjligheter. Men det får byggas på sakta, det skulle vara jobbigt att behöva tacka nej till folk.
Att sälja kött till butiker räcker idag inte volymerna till för, men han kan tänka sig att lokala restauranger skulle kunna vara en möjlig kundgrupp. Och det närproducerade ligger rätt i tiden. Sverige är ett av de länder i världen där man äter mest hjortkött. Ändå importeras idag merparten från Nya Zeeland på grund av bristen på tillgång.
– Mer lokalt odlat än så här kan det inte bli, säger Fredrik Lundin.
Fakta/Vilthägn
• Naturvårdsverkets föreskrifter styr vilka djur som får hållas i hägn
• Bland de vanligaste djuren är kronhjort, dovhjort, vildsvin, gräsand och mufflonfår
• Bara djur som fötts i fångenskap får hållas i hägn, och de får inte släppas ut i det fria
• För att få hålla djur i hägn måste du ha tillstånd av länsstyrelsen
Källa: Länsstyrelsen, Naturvårdsverket