Sedan 2016 har Lisa Rosell arrenderat Långholms gård i Käringboda naturreservat, som Skärgårdsstiftelsen förvaltar. Nu har hon köpt en gård i Skellefteå och lämnar arrendet den sista oktober. De 200 fåren, två hästar, bordercollien Joy, sambon och de två barnen följer med i flytten. Ett intensivt målnings-, röjnings- och städarbete pågår in i det sista.
En grusväg leder in i Käringboda naturreservat, sydväst om Nynäshamn. Glittrande vikar och strandängar på ena sidan vägen och skog på den andra. Djupt inbäddad i den prunkande försommargrönskan ligger Långholms gård. Bordercollien Joy smyger fram till bilen för att hälsa. Inne i köket står Lisa Rosell och fotografen Bosse Lind från Skärgårdsstiftelsen. Han ska fota till en annons för en ny arrendator, eftersom Lisa Rosell kommer att avträda som jordbruksarrendator för Skärgårdsstiftelsen den sista oktober. Hon, hennes två barn och sambon kommer att flytta upp till en gård i Skellefteå, som de just har köpt.
Genom köksfönstret skymtar stora ekar och en äng ner mot vattnet. Hunden Joy står och tittar på några spräckliga lamm som går och betar. Nere vid vattenbrynet har kanadagässen, grågässen och deras ungar tagit över.
– Häromdagen försökte sonen gå ner och bada men det gick ju inte att gå där längre, säger Lisa.
Hon kan hålla med om att det är vackert.
– Shit vad fint! kan jag tänka och stanna upp i två sekunder men utsikten är oväsentlig för själva produktionen, konstaterar hon.
Köket är nystädat och Bosse Lind ska fota. Lisa ska gå upp till fårhuset och mata några slaktlamm, födda i januari. Knappt 200 får, två hästar och hunden Joy flyttar med familjen. De nio korna går till slakt i sommar. Beslutet att lämna Långholms gård avgjordes när det stod klart för Lisa att den gamla tungjobbade byggnaden där fåren vistas vintertid inte skulle moderniseras. Enligt Lisa är det nödvändigt för att hon skulle kunna hålla så många får som krävs för att hålla markerna öppna. Lisa hade tagit in en konsult och tillsammans med Stiftelsen skissade de på ett nytt fårhus men i slutänden ville Stiftelsen hellre satsa på en byggnad för nötkreatur. Arrendet som var uppsagt för villkorsändringar i mars förra året hade dessutom höjts till det dubbla, från 45 500 till 93 000 kronor om året och arrendeavtalet hade förtydligats.
– Jag tycker att Skärgårdsstiftelsens jordbruksförvaltare Sofia Äng hade gjort ett bra jobb, det sa jag till henne. Men det blev också tydligare att vi skulle ha djur på mark som inte ger något ekonomiskt stöd. Det skulle handla om ren skötsel av mark för Skärgårdsstiftelsens räkning. Det och det fördubblade arrendet gjorde att vi bestämde oss för att inte förnya kontraktet.
De hittade snabbare än väntat gården i Skellefteå.
– Den kommer att bli både mindre tungjobbad och lönsammare för mig och min sambo, säger Lisa.
Hon är uppvuxen i en villaträdgård i Huddinge och gick naturbruksgymnasiet i Berga, där hon senare jobbade som lärare. Hon hade även varit föreståndare på Häringe hästgård och drivit en ridskola innan hon tog över på Långholms gård. Att köpa en gård med det läget, så nära Stockholm hade inte varit möjligt för henne men som jordbruksarrendator fick hon chansen.
– Det har varit ett hårt arbete men lärorikt. Jag har kunnat prova på att driva ett jordbruk. Numer är jag helt säker på att det är det här som jag vill göra. Dessutom träffade jag min sambo under tiden här och vi fick vår dotter. Han är uppvuxen på en gård i Östergötland.
– Det känns rätt att flytta men det är dubbelt.
Hon går med Joy i hälarna tillbaka till bostadshuset. Bosse Lind har fotat klart men ska ut och ta några bilder på hela huset. Hon hämtar en stor hink med rödfärg. Stallet ska målas om. Medan hon tar fram penseln ur plastpåsen hörs en drönares surr. Det är Bosse som fotar.
Den 21:a och den 27:e juni är det avträdessyn och för Lisas del är det hektiskt att hinna städa, röja och måla klart innan dess. Men fåren måste skötas och vi tar en tur upp till Grava där de flesta fåren är. Joy hoppar in i hundburen i bakluckan.
Väl framme rusar han in i hagen där lamm och tackor går. Några står vid vattentanken. Lisa tvättar ur vattenbaljan och fyller på den. Alla lamm och tackor verkar må bra. Joy smyger runt flocken men han får hålla sig i skinnet tills vi kommer in i hagen på den andra sidan grusvägen. Där är grässtråna avbetade och Lisa öppnar upp till hagen intill.
– Kom Joy! ropar hon.
– Bakom!
Joy kommer skenande från andra sidan hagen.
– Vänster fram!
Joy gör en vid båge runt fåren. De kommer rusande från andra sidan hagen med Joy i hasorna.
– Bra gubben!
Nu ska fåren in i den obetade hagen. De står avvaktande ett 60-tal meter därifrån. En ekoxe kommer brummande likt Bosses drönare. Den flyger ut över ängen en bit men vänder tillbaka in bland ekarna.
– Vänster fram! ropar Lisa.
– Stanna!
Joy står bakom fåren som dröjande trippar fram mot den nya hagen. Så tar gammeltackan beslutet att kliva ut i den obetade ängen och får med sig flocken, som nästan försvinner in i det höga gräset.
