Hur omfattande blir algblomningen i Östersjön i år? När lägger sig isen nästa vinter? Och hur snabbt skulle ett oljeutsläpp från en tankbåt sprida sig? Svaren på den här typen av frågor kan nu komma att ges, tack vare en ny simuleringsmodell skapad av forskare på KTH.
Östersjön utsätts ständigt för många och mycket allvarliga hot. Mellan år 1970 och 2009 transporterades exempelvis i genomsnitt cirka 3 600 ton fosfor till svenska kuster av landets vattendrag. Med övergödning som följd. Men det räcker inte med det. Beräkningar från Helsingforskommissionen visar dessutom att oljeutsläpp på upp till 5 000 ton statistiskt sett inträffar vart fjärde år.
Frågan om hur fosfor, olja och andra gifter sprider sig i Östersjön är viktig, eftersom vårt innanhav är omringat av tätt befolkade landområden med bara smala sund som förbindelse till världshaven. Vilket gör att utsläpp blir kvar länge.
Därför har forskaren Bijan Dargahis, docent på avdelningen för vattendragsteknik på KTH, arbetat fram en ny simuleringsmodell som visar hur utsläppen kan sprida sig i Östersjön. Modellen används för prognostisering, som spridning och transport av olika föroreningar som kan frigöras från älvarna, eller från så kallade bassänger i Östersjön. Men modellen klarar även att visa hur stor koncentration av exempelvis en förorening som når en specifik plats, liksom när den gör det.
Modellen har utvecklats för hela Östersjön och är uppdelad i tre lokala regioner: Åland och Skärgårdshavet, Finska viken och Svealands kust. Målet har varit att nå en vetenskaplig förståelse av specifika hydrodynamiska egenskaper och ge hydrodynamiska data för vattenkvalitetsmodellering.
Det är även möjligt att titta på hur ett oljeutsläpp sprider sig och vart oljan tar vägen. Liksom för att förstå algblomningarna. Det finns nämligen många faktorer som styr algblomningen, som ytvattenströmmar och dess mönster. Modellen kan förutsäga mönstret för olika meteorologiska förhållanden och relatera dem till zoner av algblomningar och med hjälp av det går det att förutsäga omfattningen.
- Modellen kan förutsäga mönstret för olika meteorologiska förhållanden och relatera dem till zoner av algblomningar. På detta sätt kan vi förutsäga dess omfattning, säger Bijan Dargahi.
Modellprojektet ingår i ett långsiktigt och omfattande projekt finansierat av EU gällande både hydrodynamiska och vattenkvalitetsaspekter av Östersjön.
